Krishanteringen viktig för anhöriga

På lördagen omkom en 18-årig man då han med sin mc körde in i ett träd i Boden, på söndagen omkom tre personer i en busskrasch på E 4 i Piteå och under tisdagen dog två klättrare uppe vid Kebnekaise.
Dödsfall skapar ofta djupa sår hos anhöriga som är svåra att bearbeta. Lotta Lindgren har jobbat med vård inom landstinget i 24 år och 12 år som privat psykoterapeut. Hon har lång erfarenhet av att hjälpa människor som befinner sig i djup sorg. Hon menar att livskriser är psykiskt tuffa men samtidigt helt nödvändiga för människans utveckling.
- Kriser är en naturligt återkommande process i livet. Många gånger upplever vi dem som tonårskriser, upprorsfaser som treåring eller medelålderskrisen. Men ibland uppkommer det mer traumatiska kriser, som en plötsligt förlust av någon nära. Dessa kriser kan vara svårare att ta sig ur, säger Lotta Lindgren.
Faran i sörjandet
När en människa utsätts för plötslig kris får den drabbade ett överflöde av känslor inom sig som i slutändan ter sig ohanterligt.
- De överlastas med känslor som ibland har motstridande värde. De är ledsna, förtvivlade eller sorgsna samtidigt som de känner vrede och hat mot de som döda, kanske just för att de har dött.
När man lever med krisen blir vardagen ovanligt svår. Drabbade får svårt att tänka logiskt och att ta enkla beslut kan vara en lång väg. En process som är väldigt normal i sörjandet. Faran är däremot när personen fastnar i sörjandet.
I Sverige har människor ofta svårt för uppvisning av stora yviga känslor och därför blir även omgivningens reaktioner på en kris väldigt konstig. Lotta menar att en livskris oftast ses som en sjukdom i Sverige, när det egentligen är en läkeprocess. Hon hyser sympati för dödsoffren men uppmanar anhöriga att ta sin tid att sörja och visa känslor.
- Man måste förstå att det som har hänt har hänt. Att acceptera och gå vidare är viktigt del av sorgearbetet, säger Lotta Lindgren.
Kritisk mot media
Samtidigt riktar hon kritik mot medias bevakning som hon anser både kan hjälpa och stjälpa.
- Jag förstår att människor vill läsa om det är ens egna anhöriga som drabbats och att man vill förstå hur det skulle kännas ifall en själv drabbades. Men ibland går tidningarna över gränsen och utsätter de anhöriga för obehag. Man måste visa viss respekt.
I slutändan anser hon att en kris som är rätt hanterad oftast kan leda till något gott.
- Hur man än gör finns krisen alltid kvar inom en. Det går inte att skrapa bort men det är något man kan lära sig leva med och hämta styrka från. Jag har haft många patienter som säger att de aldrig skulle vilja leva utan den kris de genomgått då de blivit starkare som människa.