Kris i Bottenviken

Vitmärlan har försvunnit i Rånefjärden. Dioxinhalten är för hög. Gift i bottensedimenten. Bottenviken mår inte bra. - Att Vitmärlan kraschat är alarmerande, säger Annica Karlsson, kustekolog vid länsstyrelsen i Norrbotten.

Ulf Lindgren öser upp den strömming som blivit kvar på båtens botten.FOTO: Pär Bäckström

Ulf Lindgren öser upp den strömming som blivit kvar på båtens botten.FOTO: Pär Bäckström

Foto: Pär Bäckström

Luleå2010-08-05 06:00

Beståndet av det lilla kräftdjuret vitmärlan har på bara några år minskat radikalt i Bottenviken.
Varför det har blivit så är svårt att säga, men en teori är att det har varit varma och regnrika perioder som gett stor avrinning från älvarna. Samtidigt har en parasitsjukdom ökat bland vitmärlorna som kan ha stört deras återväxt.
- Det kan också bero på förorenade ämnen i sedimenten. Det är ju ett bottendjur, säger Annica Karlsson, som arbetar vid analysenheten på länsstyrelsen i Luleå.
Färre stora fiskar
Samtidigt har mängden större fisk minskat i Bottenviken. Som alltid är det svårt att veta vad som är orsak och verkan. Vitmärlan kan vara en betydelsefull föda för vissa fiskar.
- När det gäller minskningen av stora fiskar kan man inte bortse från den påverkan fisket kan ha, säger Annica Karlsson.
Fisken i Bottenviken är fortfarande dioxinförgiftad. Ämnet anses vara starkt cancerframkallande. Halterna är höga i feta fiskar som strömming och lax.
EU-direktivet har högre krav än vad Sverige har haft och det är därifrån diskussionen om att rädda surströmmingen kommer. Nu har Sverige fått dispens för försäljning av fet fisk fram till december 2011.
Problem vid muddring
Bottenviken dras fortfarande av sviterna från de tunga industrier som legat och ligger längs kusten. I sedimenten har tungmetaller lagrats över stora arealer. Det handlar om bland annat kobolt, arsenik, zink, bly och krom.
Så länge bottnen inte rörs är det inget större problem, men vid muddring och när hamnar byggs frigörs miljögifterna.
- Vi har en kust som grundas upp kraftigt. Ett exempel är Kalix där man ska muddra nu. Det är svåra frågor, säger Annica Karlsson.
Kritiskt i Hertsöfjärden
Övergödningen som förorsakas av kväve och fosfor når en kritisk nivå i Hertsöfjärden, där SSAB ligger. I övrigt är det fjärdar med mycket bebyggelse som drabbas. Det kan finnas dåligt fungerande enskilda avlopp, samtidigt som trånga sund gör att vattnet cirkulerar sämre.
- Det kan vara näring som kommer ut via älvarna. Reningsverk och skogsbruk kan påverka. Det kan också komma från att man gödslar golfbanor och gräsmattor, säger Annica Karlsson.
Följer utvecklingen
Övergödningen är inte alarmerande, men den får inte heller godkänt.
Länsstyrelsen har i uppdrag av regeringen att följa utvecklingen av vattnen i våra sjöar, vattendrag och hav. På miljöanalysenheten görs sammanställningar av uppgifter från mätningar som görs. Sedan år 2000 gäller även EU-direktivet om att bevara och förbättra vattnen i Europa.
Inte bara nattsvart
Allt är inte nattsvart för Bottenviken, gråsälen har kommit upp till normalnivå när det gäller reproduktion och halten tungmetaller i vattnet sjunker.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!