Hybrits demoanläggning i Vitåfors kräver omfattande miljötillstånd och att elförsörjningen förstärks. En ny ledning på 400 kV måste dras från Porjus till Malmberget. Samtidigt är tidsschemat pressat.
Tillgången på förnyelsebar el gör att Norrbotten är tänkt att leda den gröna omställningen inom järn- och stålindustrin. Hybrit och H2 Green Steel är omfattande industriprojekt där reduktionsanläggningar, vätgasfabriker med lager, ljusbågsugn och till och med stålverk ska byggas. För att klara elförsörjningen behövs nya kraftledningar, som ska dras från Porjus och Messaure till Vitåfors och Norra Svartbyn.
Lägg till Talga resources planer på en grafitgruva i Vittangi och batterikomponentsfabrik i Luleå, samt LKAB:s projekt att tillverka bland annat fosformineralgödsel med apatitverk i Malmfälten och industripark möjligen i Luleå.
Vidare finns ett antal vindkraftparker i "pipen", och i hyfsad närtid även LKAB:s gigantiska planer på fossilfri järnmalmsproduktion.
Som lök på laxen krockar allt med prövning av nya miljötillstånd för flera gruvor, exempelvis LKAB:s Kirunagruva och Bolidens gruva i Aitik.
Allt fokus på länsstyrelsen? Nej, Johan Antti slår fast att verksamhetsutövare och andra myndigheter också har ett stort ansvar. "Det är en tango för flera aktörer", säger han.
– Det är unikt. Det är nya produktionsmetoder och flera nya aktörer. Helt klart den största utmaningen för länsstyrelsen sedan jag började 2009 och sannolikt inom överskådlig tid, säger Johan Antti.
Tidsschemat är hårt pressat. H2 Green Steel ska leverera fossilfritt stål 2024, Hybrit ska skicka de första leveranserna 2025, och LKAB vill att apatitverken och industriparken ska stå klar senast 2027.
– Det som är intressant med H2 Green Steel är ju att det inte finns någon i Sverige som jobbat med tillståndsprocesser för nya stålverk. Det senaste stålverket i Sverige byggdes på 1960-talet.
Miljötillståndet för Bolidens dagbrott i Aitik ska förnyas, samtidigt som en rad tunga industrier knackar på dörren.
Från olika håll sätts press på att prövningarna ska bli effektivare. Bodens kommunalråd Claes Nordmark (S) anser att processerna måste snabbas på, och Vattenfalls vd Anna Borg sade nyligen att "vi behöver ett högre tempo än vanligt".
– Allt det här ställer högre krav på oss och även andra myndigheter. Vi behöver kunna avgränsa ärendena. Man kan inte titta på allt. Det ställer också krav på bolagen att leverera en ansökan av hög kvalitet och på myndigheterna att hålla samma takt, säger Johan Antti.
Fredrik Hedlund, kommunikationschef vid länsstyrelsen.
Länsstyrelsens resurser måste förstärkas.
– Vi rustar oss just nu och har påbörjat rekrytering. Dels har vi fått ekonomisk förstärkning, dels flyttar vi pengar från annat, säger Fredrik Hedlund, kommunikationschef.
– Det är ingen som får någon gräddfil. Men arbetet är prioriterat, säger Johan Antti.
Prövningen enligt miljöbalken innehåller ett antal steg (se annan artikel) som är olika tidskrävande. För exempelvis H2 Green Steel har inledande dialoger hållits, och nästa steg är en samrådsprocess med berörda myndigheter och parter.
– Det borde i de delar där vi berörs kunna vara klart inom 2– 3 månader om allt synkar. Bolaget verkar på det klara med vad man vill göra, säger Antti.
Ett flertal vindkraftparker är på gång i Norrbotten. Exempelvis vill Vattenfall bygga 150 snurror i Storlandet, Gällivare kommun. Den här bilden är från Markbygden.
Sedan vidtar en prövningsprocess som leds av mark- och miljödomstolen i Umeå.
– Det kan ta mellan ett halvår och ett år innan ett beslut finns.
Det beslutet kan dock överklagas, och där är risken överhängande att det drar ut på tiden. Mark- och miljödomstolen i Umeå är redan hårt belastad.
– Det är svårt att bedöma, men alldeles säkert tar det mer än ett år, säger Antti.
"Vi behöver kunna avgränsa ärendena", säger Johan Antti.
Är det rimligt att kräva effektivare prövningar?
– Det är okej att ha synpunkter och processen ska inte ta längre tid än nödvändigt. Men prövningen i miljöbalken styrs till stor del av EU-regler som inte vi rår på. Intressen kring naturskyddet har viktats upp. Det bygger ju också på rättssäkerhetsfrågor och en viss inbyggd tröghet är motiverat. Sedan, när man talar om 10– 12 år för en ledningsdragning, där kan vi nog alla vara överens om att det är absurt. Regeringen har tillsatt utredningar för hitta sätt att processen ska bli effektivare och det är bra, säger Johan Antti.
– Tittar man på tidigare etableringar så finns det exempel där det varit snabba ryck. Facebook, till exempel. Det gick nog snabbare än någon trott, säger Fredrik Hedlund.
Länsstyrelsen har en nyckelposition när miljöprövningar för de planerade gröna etableringarna i Norrbotten ska göras. "Processerna sköts inom den ram som lagstiftningen ger", säger Johan Antti.
Är tidsplanerna realistiska?
– Det är inte min sak att regissera bolagens tidsplaner. Det är positivt att det finns ett enormt driv i frågan och ambitionsnivån är högt satt, säger Antti.
Ni talar om att prövningarna behöver avgränsas. Finns det risk att något viktigt offras för att ni ska kunna leva upp till tidsplaner?
– Nej, processerna sköts inom den ram som lagstiftningen ger.
En komplex process. En rad olika steg ska vara uppfyllda innan ett beslut om ett bolag får miljötillstånd eller inte är taget.