Det har skett en stor ökning av ansökningar om tillstånd från privatpersoner som vill driva HVB-hem för ensamkommande.
– Det har varit en väldigt kraftig ökning sedan i höstas. Vilket har gjort att handläggningstiderna ökat ordentligt och vi har fått omdisponera folk ,säger Jonas Viklund på Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
– Många vill öppna sina hjärtan, men de har inte den största administrativa förmågan, något som gör att allt tar länge tid.
Många krav ska uppfyllas innan tillståndet utfärdas.
– Man ska ha erfarenhet och utbildning, man ska redogöra för lokalerna. I slutändan gör vi även en slagning så att ingen har haft något fuffens för sig, säger Jonas Viklund.
Luleå kommun driver just nu alla sina boenden för ensamkommande i egen regi. Och just nu finns inte behov av fler platser.
– Det är ju ganska vanligt med privata aktörer och här före jul till exempel så köpte vi platser hos privata aktörer. Men då måste det ske enligt lagen om offentlig upphandling, säger Maarit Enbuske, arbetsmarknadsförvaltningen på Luleå kommun.
– Just i dagsläget har vi plats för alla som vi har. Men skulle situationen bli som den var förra hösten, eller ens hälften av det, då kan det finnas behov att gå ut med upphandling. Kruxet med det är att det är väldigt svårt att styra upphandlingen till sin egen kommun.
Luleå kommun har kontrakt på 232 ensamkommande barn och ungdomar, men om det blir en större ström kan det bli ytterligare 50. Däremot kan privata aktörer, som Smbat Grigoryan och Meri Barseghyan i artikeln intill, delta i upphandlingar från andra kommuner.
– Kommunerna har ju ansvaret att ta emot de ensamkommande. Men det finns en marknad i Sverige, för det finns kommuner som inte lyckats få fram de platser man behöver i den egna kommunen. Behovet i stort i landet finns fortfarande, säger Maarit Enbuske.