LULEÅ Inför Luleå stads 400 års-jubileum uppmärksammar Norrbottens-Kuriren fyra företag. I Notviken hittar vi ett företag som fortfarande sätter smak på tillvaron.
Egentligen kände han sig trött på att vara egen företagare. När möjligheten dök upp 2009 att sälja J Petterssons Chark i Boden grep han tillfället med båda händerna.
En 88-årig företagartradition hade kunnat få sitt slut där, om det inte vore för familjens fjärde generation. Det var sonen Fredrik som väckte lusten till liv igen, två år senare.
– Jag hyrde tillsammans med en kompis en lokal vid lokstallarna i Notviken. Egentligen var pappa inte speciellt svårövertalad. Jag sade bara: "Vi har alla maskiner som vi behöver. Ska vi inte börja om?"
59-årige Janne Pettersson är uppväxt i en företagarfamilj. Han har vaga minnesbilder av farfar Bror Axel Petterssons första charkuterifabrik vid Mjölkuddsvägen.
Tolv år gammal fick han sitt första sommarjobb i den nya fabriken på Mjölkuddens industriområde.
– Vi var många som jobbade där. Det kunde vara uppemot 40 personer i matsalen. I början fick jag sköta "grovgörat" - att rengöra kärl och arbetsverktyg.
Pappa Sam Pettersson tog arvet vidare. Tillsammans med sin bror Bernt blev han ICA-handlare i Luleås forna varvsområde.
Bakom charkdisken i ICA Briggen fanns ett trångt utrymme, där familjen tillagade sina charkuterier. Janne och hans bror Mats fick lära sig att stånka korv, baka leverpastej, och tillaga sylta enligt gamla familjerecept.
– Det utspelade sig hysteriska scener när det lackade mot jul. Kunderna var så många att de fick köa för att över huvudtaget komma in i den lilla butiken, minns Janne Pettersson.
Numera är han tillbaka på mammas gata. Bara några korvringar från barndomshemmet i Notviken har han öppnat en charkuteriaffär tillsammans med sonen Fredrik.
De första åren utgjorde en trevande start när de experimenterade fram ett delvis nytt sortiment, men sedan dess har kundstocken vuxit. I julas utspelade sig på nytt kaosscener utanför butiken.
– Vi har en liten butiksyta att vi på grund av pandemin bara fick ta in en kund i taget. Jag delade ut nummerlappar till alla som fick vänta på sin tur i sina bilar. Det var helt galet tjockt på parkeringen.
Fortfarande är de gamla recepten i bruk, avslöjar Fredrik Pettersson, som trots att han gick teknisk linje på gymnasiet valde att fortsätta familjetraditionen.
– Nyligen skrev jag av ett par handskrivna grundrecept från en papperslapp som måste ha varit uppemot 300 år gammal. Vi använder ett särskilt datorprogram för att beräkna bland annat salt- och kötthalt. I dag är kunderna mer noga med vad de äter än förr i tiden.
Under medeltiden kom korven till Sverige, troligen via tyska invandrare. Den nya rätten fick länge behålla sitt germanska namn, pölsa.
Under 1700-talet ansågs korv vara fattigmansmat. I Gustav V:s kokbok med 400 recept finns inte en enda korvrätt. Trots det hittade korven en plats i svenskarnas hjärta.
På senare är har korven fått något av en renässans. I dag kan korvkonnässören välja mellan ett brett sortiment från världens alla hörn.
– Vi säljer mer korv än någonsin, speciellt under sommaren. Trenden är att kunden vill ha mer köttiga korvar. Jag tycker om att experimentera och testa nya smaker på vänner och bekanta, berättar Fredrik Pettersson, 34.
Under de senaste två åren har efterfrågan ökat så mycket att Janne Petterssons charkdelikatesser planerar att flytta sin verksamhet till större lokaler.
– Vi ser över våra alternativ. Vi kanske har något på gång, men inget är undertecknat än, säger Janne Pettersson.