Länsstyrelserna i Sverige rapporterar för sjätte året i rad till regeringen om problemen som finns med att ta ut och sätta in kontanter, betala räkningar och sätta in företags och föreningars dagskassor på bankkonto.
– Det gäller särskilt för personer som är äldre och funktionsnedsatta men även för föreningsaktiva och företagare som hanterar kontanter, säger Christina Rehnberg, nationell samordnare för länsstyrelsernas betaltjänstuppdrag.
Problemen bottnar i framförallt tre saker: Det blir allt längre till banker som hanterar kontanter. Det finns brister i kapaciteten och utbyggnaden av mobil- och bredbandsnäten. Det finns människor som av olika skäl ställs utanför det digitala samhället.
– Dessutom tar beteendeförändringar tid, säger Christina Rehnberg.
Länsstyrelserna har initierat olika insatser för att försöka förbättra tillgången till betaltjänster i samhället. Det handlar om saker som upprättande av betaltjänstombud, Wifi-zoner, pilotprojekt för att testa lösningar för föreningslivet och dialoger med kommunrepresentanter för att hitta lösningar för till exempel hemtjänstpersonal som förväntas hjälpa äldre med betaltjänster.
– Det tar tid att hitta lösningar som fungerar och det krävs samverkan mellan många olika parter, säger Christina Rehnberg.
Ingvar Eliasson, ägare till butiken Handlar´n i Karesuando, har väntat länge på en lösning för befolkningen i sitt område. Det är 18 mil från Karesuando till närmaste uttagsställe för kontanter – i Kiruna. Samtidigt kostar det mycket för butiksägare Eliasson att få kontanterna som kunderna betalar för sina varor hämtade.
– Kontanthanteringsfirmans tjänster är dyra, säger han.
I det läget har Ingvar Eliasson delvis löst problemet genom att låta kunder ta ut kontanter i samband med att de betalar varor med kort.
– De får öka betalsumman upp till en viss högre summa och få mellanskillnaden i kontanter. Kunderna får de kontanter som de behöver och jag bli av med kontanter.
Handlar´n i Karesuando har också ett kundnummersystem.
– Det innebär att kunderna kan handla och betala i efterhand via en faktura som jag skickar ut.
Ingvar Eliasson påpekar att de egna lösningarna kostar honom en hel del och hoppas få tillbaka pengarna någon gång.
– Post- och telestyrelsen är skyldig att stå för servicen men de statliga lösningarna dröjer, säger han.