Bjerking öppnar sitt nya kontor i samma fastighet som Röda Korset och Willys i Södra hamn.
Kontoret finns i samma fastighet som Röda Korset och Willys i Södra hamn i centrala Luleå, och de sex första medarbetarna är redan på plats. De arbetar inom träkonstruktion, järnväg och träbyggnad.
Två nyligen anställda geotekniker förstärker teamet och planen är att ha 20–25 medarbetare på plats om 2–3 år. Bjerking räknar med att verksamheten växer till följd av miljardsatsningarna inom de nya industrierna och gruvbranschen i Norrbotten, och allting som det i sin tur för med sig i investeringar i exempelvis infrastruktur.
– Vi är med och stöttar i uppdrag där vår del handlar om järnvägs- och logistiklösningar, berättar Joakim Matti, enhetschef järnväg.
Bjerking är ett medarbetarägt konsultföretag i teknikbranschen som haft medarbetare i Luleå sedan 2018, men då inhyrda hos en samarbetspartner.
– Det är roligt att vi får möjlighet att bidra till den industrisatsning som sker i regionen, säger Matti.
Att framtidstron ökar visar en ny undersökning från Lernia, som är verksamt inom kompetensförsörjning, exempelvis utbildningar och matchning av jobb.
"Fina lokaler", tycker både Emil Norberg och Mattias Långström om Bjerkings nya kontor, där det dock återstår en del jobb innan den officiella invigningen i mitten av november.
Förra året var 67 procent av norrbottningarna positiva till utvecklingen på arbetsmarknaden, och i år har siffran stigit till 73 procent. Endast åtta procent ser negativt på utvecklingen.
Det är stor skillnad mot rikssnittet, där 45 procent är optimistiska och 18 procent negativa.
– Det är tydligt att optimismen är stark i Norrbotten och synen på arbetsmarknaden inte påverkas på samma sätt av det tuffa ekonomiska läget. Både företag såväl som offentlig verksamhet kämpar med att hitta rätt kompetens. För att vara konkurrenskraftig behövs både kompetensutveckling men även att kunna tänka sig bo där jobben finns, säger Jan Collin Saxer, regionchef på Lernia.
Jan Collin Saxer, regionchef på Lernia.
Trots stark framtidstro anser ändå 24 procent av norrbottningarna att man saknar rätt kompetens för att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Viljan att skola om sig är stark, 67 procent kan tänka sig det, vilket är högre än snittet i Sverige (59 procent).
Intresset för den producerande industrin är starkt. 56 procent av norrbottningarna ser en yrkesframtid där, samtidigt som snittet är 45 procent.
Fler än var tionde norrbottning, 12 procent, använder AI inom ramen för sitt nuvarande jobb. Åtta procent svarar att de är oroliga för att förlora sitt jobb på grund av AI.
Undersökningen har beställts av Demoskop och besvarats av 5000 svenskar.