En utställning med kvinnlig utgångspunkt, med inslag av mytologi, folktro och en del litterärt – som samtidigt berör högaktuella ämnen i vår tid, som miljö och förtryck. Så beskriver Luleåkonstnären Brita Weglin ”Broderade bilder” på Galleri Lindberg i Luleå.
Hennes intresse för det mytiska har alltid funnits, men blivit starkare med åren:
– Ju äldre jag har blivit desto mer rör jag mig i de här inre föreställningsvärldarna. Jag jobbar utifrån mitt inre, med fantasi, föreställningar och känslor.
Idén till ”Fingalsgrottan … vid havets yttersta ...” föddes ur en scen i August Strindbergs ”Ett drömspel”:
– Där berättas om Fingalsgrottan, ”där svaren på människornas klagan och frågor finns”. Det är något existentiellt över det. Det ligger för mig och mina tankegångar, sånt som är lite mystiskt och spännande, som kanske finns – eller inte finns.
verket ”Skogen” har hon inspirerats av de underjordiska varelserna i svensk folktro.
– Dem ska man hålla sig väl med, de kan hjälpa men också stjälpa. Det finns aktualitet även i det. Misshandlar vi naturen så straffar det sig.
Brita Weglin har verkat som konstnär i mer än 30 år. Ett långt konstnärskap i ständig rörelse, med nya tekniker och uttryck, men alltid med Brita Weglins speciella signum. Hon drivs av lust och kreativitet.
– Nånting roligt ska man väl göra medan man lever. Och det är roligt, säger hon och rättar till hårspännena innan hon fortsätter:
– Inspirationen kommer från så många olika håll, det är blandningen och friheten att kombinera hur jag vill, även materialmässigt, som tilltalar mig.
– Jag använder återvunnet material, målar på fina damastdukar, på gamla, grova militärlakan, och så blir det lite hårtussar. Jag älskar att blanda och leka.
Hon har ägnat sig åt grafik, skulptur och akvarell, men de senaste åren är det broderi, och lite akvarell, som gäller.
– Det är broderi jag verkligen älskar och vill hålla på med. Det berörde mig på djupet när jag började 2011, det tar tid och är så kontemplativt. När man broderar får man svaren på människors frågor. Vilka frågor? Ja, kanske de existentiella.