Kommunens mål: Mer modersmålundervisning
Endast var fjärde grundskoleelev i Luleå kommun som har rätt till modersmålsundervisning deltar i undervisningen. Förhoppningen om att förändra bilden är dock stor.
Lisbeth Åström, Barn- och utbildningsförvaltningen, Luleå kommun.FOTO: Bengt-Åke Persson
Foto: Bengt-Åke Persson
Nytt språk i höst
- Jag tror att Luleås siffror beror på antalet språk som hittills varit fyra. Till hösten startar undervisning i ett femte språk och det är bara början. Visst är det beroende av ekonomi och tillgång på lärare men min förhoppning är att vi inom en inte alltför lång framtid ska kunna erbjuda 14 språk. Då har vi täckt upp drygt 80 procent av behovet, säger Lisbeth Åström, rektor för undervisning av flerspråkiga barn i Luleå.
Frågan prioriteras
Skillnaden i antalet deltagare är stor mellan kommunerna och undersökningen visar att ett trettiotal kommuner inte har gett en enda elev modersmålsundervisning de senaste två läsåren. Lisbeth Åström berättar att man har tagit ett beslut i Luleå kommuns barn- och utbildningsnämnd om att prioritera frågan.
- Modersmålsundervisning är en relativt ny företeelse i vår kommun men vi märker ett ökat intresse. När vi nu startar undervisning i nya språk är det några som är med från början medan andra känner sig mer tveksamma. Men genom att människor hör talas om det och får kunskap om hur viktigt det är så blir det fler och fler som anmäler sina barn.
Att man som nyanländ till Sverige behåller och utvecklar sitt hemspråk menar Lisbeth Åström är viktigt i flera avseenden.
Viktigt för självbilden
- Det är med modersmålet som referens som man lär sig det nya språket och det behövs för att man ska lära sig det nya språket och andra ämnen i skolan. Det är ju även en del av ens identitet och viktigt för självbilden. Tappar man modersmålet som barn och ungdom riskerar man också att förlora möjligheten att kommunicera med sin släkt.
Så jobbar vi med nyheter