LULEÅ
Skolinspektionen har under flera år kritiserat den gymnasiala flygteknikerutbildningen i Luleå. Detta eftersom den organiserats i ett kommunalt bolag, något som inte har stöd i lagen. Enligt Skolinspektionen får inte kommunen enligt skollagen överlåta utbildning till ett bolag.
Där förslår nu barn- och utbildningsförvaltningen att de tar över utbildning med start till hösten.
– Utbildningen har ju länge legat under det kommunala bolaget, men skolinspektionen har i sin inspektion där sagt att ett kommunalt bolag inte kan vara huvudman för en gymnasieskola på det sätt det är, säger Eva Lindbäck, gymnasiechef i Luleå.
Det var 2000 som kommunen bedömde att den mest praktiska lösningen att genomföra flygtekniska utbildningar var i ett bolag som då bildades, Nordiskt flygteknikcentrum. Detta för att på bästa sätt kunna utnyttja olika investeringar i utbildningarna.
Enligt Eva Lindbäck kommer all personal som undervisar på gymnasieprogrammet föras över till barn- och utbildningsförvaltningen.
– Skolan kommer finnas kvar på samma sätt som den är idag, med samma ledning och organisation, men kommer tillhöra oss i Luleå gymnasieskola. Eleverna kommer ha kvar sin utbildning där ute, säger hon.
Bolaget kommer ha kvar den del som bedriver vuxenutbildningen. Om gymnasieutbildningen skulle läggas ner skulle även vuxenutbildningen hotas.
– Sen gör vi ett avtal om vilka delar vi blir ansvarig för, säger Eva Lindbäck.
Utbildningen har haft svårt att locka elever. Idag finns 59 elever på de 84 platserna. Samtidigt beskrivs den som viktig. Med en flygflottilj, två stora helikopterföretag med större baser samt utökad verksamhet på helikopterflottiljen i Norrbotten så finns ett stort underskott på tekniker och utbildningen beskrivs som ett måste.
En av svårigheterna med att locka elever till utbildningen, som har riksintag, är den tuffa bostadssituationen i Luleå. Förvaltningen skriver i sitt förslag till beslut att flera antagna elever tackade nej till utbildningen inför terminstarten 2015 eftersom de inte hittat bostad.
– Det har ju också varit en trend över landet att alla yrkesprogram gått tillbaka. Nu ser det bättre ut inför hösten, så vi hoppas att de ska fylla sina platser, säger Eva Lindbäck.
Förvaltningen kommer behöva mer pengar för att driva utbildningen, som är dyr. Hur mycket beror på antalet elever.
Skolverket betalar ut cirka 200 000 kronor per elev för utbildningen. Ärendet ska nu behandlas politiskt i barn- och utbildningsnämnden.