– Det är kolossala kostnader för samhället. Och det handlar inte bara om själva klottret, säger Kari Kenttämaa, klottersaneringssamordnare i Luleå kommun.
Det finns färger som gör att materialet inte andas, det stänger in fukt och så kan det bli sprängningar i betongen i till exempel brokonstruktioner under vintern.
Han ansvarar enbart för gång- och cykelvägar i Luleå och det som finns längs dessa – lyktstolpar, tunnlar, broar och papperskorgar. För hans ansvarsområde uppgår den årliga saneringskostanden till en miljon kronor.
– Sedan finns det ju elskåp som Luleå energi sanerar, broar som Trafikverket och Banverket sanerar och fastigheter – de drabbas säkert lika mycket som vi. Det blir fruktansvärt mycket pengar, säger han.
Nyligen var det klottrare som förstörde en hel gångtunnel på Porsön med färg och klotter.
– Jättetråkigt, säger Lena Österlund, som jobbar på intilliggande Uddens förskola.
Tunneln var utsmyckad med konst inom ramen för det så kallade DIOR-projektet i kommunen, en förkortning för ”delaktighet och inflytande i det offentliga rummet”. Det var förskolebarnen som kommit med idéerna och sommarjobbande ungdomar som utfört målningarna.
När Kari Kenttämaa kommer ut till platsen har saneringsfirman som arbetar på uppdrag åt kommunen hunnit ta bort det värsta. En förbipasserande kvinna med sin dotter beklagar det inträffade. Hon blev ledsen när hon såg hur det såg ut häromdagen.
– Det är så himla trist. Porsön är egentligen fint, men det blir snabbt förslummat om klottret får bre ut sig. Bagarstugan är inte så snygg heller, säger hon.
Men Kari Kenttämaa har inte tänkt ge upp kampen. Ju snabbare klottret tas bort, desto mindre lockande blir det att klottra, resonerar han.
– Jag har sprayat över klotter på varenda lyktstolpe från Lulsundet och hit, berättar han.
Mot rasistiska budskap är det nolltolerans. Då åker klottersanerare ut på en gång. Just när han berättat det får han syn på ett rasistiskt klistermärke på ett elskåp som han genast sprayar över.
– Vi ska ha en bra människosyn och acceptera varandra.
För en tid sedan deltog han i en utbildning om klottersanering i Upplands Väsby och därifrån tog han med sig värdefulla kunskaper.
– 95 procent av klottrarna är grabbar. En del klottrar ”taggar” som de fotar av och sedan lägger de upp bilderna på en hemsida för att bli kända.
Klottrarna har oftast dåliga betyg i skolan, mycket frånvaro och ett allmänt trasigt liv. I vissa kretsar ingår droger och en del stjäl för att finansiera sprayburkarna.
– Det är en inkörsport till annan brottslighet.
Allt klotter polisanmäls, men det är inte så lätt att ta fast förövarna.
– Man måste nästan ta dem på bar gärning eller ha ett vittne som tydligt kan peka ut dem, säger Patrik Hellberg, chef för områdespolisen i Luleå och Boden.