Snö i oktober blir allt ovanligare

Trots söndagens extremsnöande i Luleå kan vi förvänta oss kortare vintrar i framtiden. "Det kommer bli mindre vanligt med snö i oktober", säger klimatforskaren Gustav Strandberg vid SMHI.

Enligt SMHI är normalvärdet för första snötäcket i Luleå den 25 oktober.

Enligt SMHI är normalvärdet för första snötäcket i Luleå den 25 oktober.

Foto: Jonny Vikström

Luleå2020-10-20 07:30

Mängden snö som föll under söndagen och natten till måndagen kom som en chock för många. Hela 25 centimeter snö fick Klöverträsk under ett dygn och ledde snöligan under måndagen med hela 30 centimeters snödjup.

Hur går den här mängden snö ihop med klimatförändringarna? Om det blir varmare, varför har vi då så mycket snö? Vi frågade Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.

– Det man måste komma ihåg är att vädrets variationer alltid finns kvar, det kommer vi även att ha i ett framtida förändrat klimat. Även om vi säger att det blivit varmare så kan det fortfarande komma en kall sommar, precis som det kan komma en sommar som är varmare än förväntat. Men vi kan förvänta oss att det kommer bli mindre vanligt med snö i oktober, säger Gustav Strandberg.

Förra vintern var snöfattig, men kommande vintrar kan också blir snörika. Och det är ganska mycket tillfälligheter som påverkar, förklarar Gustav Strandberg.

– Det har mer med atmosfärens cirkulation att göra. I vintras hade vi varm, fuktig luft från Atlanten och lite kall luft från norr, men det är slumpen som styr. Bara för att vi har en uppvärming så betyder det inte att det för att varje år blir varmare, säger Gustav Strandberg.

Det står klart att temperaturen i Sverige stiger mer än genomsnittet i världen. De senaste årtiondena har Sverige blivit varmare under alla fyra årstiderna, men mest under vintern i norra Sverige, enligt SMHI:s sammanställning av temperaturdata.

– På vintern är uppvärmningen kanske 1,5 grader i södra Sverige och 2,5 grader i norra. Att det är en större ökning på vintern har att göra med snö- och istäcket, säger Gustav Strandberg.

I Arktis smälter isen och snön, och när den vita, reflekterande isen försvinner kan mer solljus absorberas, vilket gör att uppvärmningen förstärks. 

– Den delen av jorden som värms upp mest är Arktis och den effekten spiller ner till oss, säger Gustav Strandberg.

Redan i dag märker bland annat rennäringen av klimatförändringarna, som försämrat vinterbete och osäkra isförhållanden när renarna flyttas.

– Det som är bekymrande är att en del djur och växtlighet är nära sin sydgräns. När det blir varmare finns det ingen plats som är kallare som man kan ta sig till, säger Gustav Strandberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!