Nya Zeelands finaste popband någonsin var The Chills. På 80-talet skapade de nypsykedelia med en laddning och melodikänsla som fortfarande fascinerar (ah, Pink frost! Wet Blanket! Doledrums!). De yngre landsmännen i Phoenix Foundation tar vid precis där Martin Phillips & co slutade. Buffalo är fylld av bedårande kiwipop, fjäderlätt och mystisk på samma gång. Sångharmonier, envetna gitarrslingor och svischande synthar bär fram egensinniga låtar som ofta bygger på några enstaka ackord, upprepade med en självklar övertygelse om att det enkla är det svåra.
Häpnadsväckande bra.