I artikelserien om fyra historiska hus i Luleå besöker vi de mytomspunna frimurarna. Det har påståtts att förr hotades frimurarbröder med sträng bestraffning om de bröt mot sitt tystnadslöfte.
Det står klart redan vid entrén i den blå byggnaden på Skeppsbrogatan att vi behöver inte oroa oss över att ett sådant öde ska drabba våra värdar. Ordförande mästare i S:t Johannes Ultima Thule, Björn Åberg, sätter direkt ramarna för besöket.
– Vi kommer inte visa alla salar. En del salar är hemliga - till och med för våra egna medlemmar.
Lördagen 7 april 1907 publicerades i Norrbottens-Kuriren en annons som kallade fria murarebröder till ett sammanträde på Stadshotellet i Luleå. Det var stationsskrivaren K A Bågenholm som tog initiativet till mötet. 17 män hörsammade kallelsen.
Luleå frimurarföreningen fanns i tre år innan den ombildades under högtidliga former i Stadshotellets festivitetssal. Där samlades det in 200 kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar 9 000 kronor, till stadens sjuka och fattiga. Det dinerade på bland annat färskrökt lax, hammelsadel, rimmad oxtunga samt glace med jordgubbar. Det dracks både Madeira och Chateau Palmer.
Bland de 55 deltagarna i det nybildade logen S: t Johannes Ultima Thule märktes titlar som landshöfding, biskop, förste provinsialläkare, direktör, häradshöfding, rådman, jägmästare, apotekare, advokat, tullförvaltare, postmästare, borgmästare, bankdirektör, kapten, stadsfogde, disponent, hamnkapten, köpman samt telegrafkommissarie.
– När frimureriet uppstod på 1700-talet bestod orden av hertigar och baroner, men i dag är alla yrkesgrupper representerade, hävdar Björn Åberg.
1920, elva år efter logens tillblivelse, genomfördes en så kallad visitation. Den svenska frimurarlogen kom på besök och representerades av landshövdingen i Hallands län, Axel Asker. Efteråt sade sig Asker vara bekymrad över att logens sammankomster fortfarande hölls i Stadshotellet.
Det skulle dröja nio år innan lokalfrågan blev löst. Luleå stad övertygades att sälja fastigheten Tjädern 3. Priset var 12 756 kronor.
I november året efter stod byggnaden klar. Arkitekt var byggnadsingenjören Erik Ahlrén som själv var frimurare. Han är för övrigt också mannen bakom Odd Fellowhuset på Smedjegatan och funkisfastigheten på Storgatan 46.
Ovanför entrén på den nyklassistiska byggnaden finns en fris som skapats av konstnären och sedermera professor vid konstfack Hugo Borgström. Den symboliserar frimureriets dygder; givmildhet, arbetsamhet, kunskapssökande och ärlighet.
Bygget blev klar i rättan tid. Två år efter invigningen inträffade Kreugerkraschen.
– På 30- och 40-talet fanns det en myt i Luleå, där familjer varnades för att gå förbi det blå huset för de kunde ta barnen. Sånt kunde folk skämta om förr, men numera hör jag aldrig något negativt om frimurare. En del uppfattar oss som lite hemliga, men det enda som fortfarande är hemligt är våra ritualer, understryker Björn Åberg.
Svenska frimurareorden beskriver sig som en sammanslutning av män som i kristen anda arbetar med sin personliga utveckling och vill skapa ett sammanhang att umgås i värdiga former. Sedan ett tiotal år har orden lättat på hemlighetsmakeriet. I dag är det inte längre hemligt vem som är medlem.
I Sverige finns det 15 000 medlemmar som är fördelade på ett 70-tal loger. Logen i Luleå valde namnet S:t Johannes Ultima Thule, vilket enligt romersk mytologi syftar på den nordligaste utposten. Namnet har bestått genom åren, trots att det numera finns en loge i Kiruna.
I Luleå och Boden finns det cirka 400 medlemmar som inte kunnat besöka det blå huset under snart ett år.
– Vi har varit helt nedstängda sedan den 11 mars. Det har aldrig hänt tidigare i vår långa historia, men vi har många logebröder som befinner sig i högriskgruppen, säger Björn Åberg.
I det blå huset finns två frimurarloger. Den andra heter S:t Andreaslogen Jakob Ulfsson med rötter från 1935. Logens ordförande mästare är Erik Stålhandske.
Fortfarande håller frimurarna fast vid sina gamla ritualer på ålderdomligt språk och en synnerligen korrekt klädsel. Mörk kostym anses vara ett minimum. Medelåldern är 55 år. Likt som annan föreningsverksamhet utgör nyrekryteringen ett problem.
– Jag tror att vårt ålderdomliga sätt inte underlättar. Normalt brukar vi ha en sammankomst varje fredag och i dag är inte självklart för en småbarnsfar att varje gång välja bort fredagsmyset. Jag brukar få samma fråga hemma. Det är lite av en pedagogisk utmaning när vi försöker hitta en yngre generation som ska bilda vår framtida stomme, säger Erik Stålhandske.
Fortfarande måste man vara man, kristen och minst 24 år för att bli invigd. Dessutom måste två verksamma frimurare att gå i god för ens karaktär.
Det finns ingen plats för kvinnor i Frimurarorden. Det finns visserligen en kvinnoklubb i Luleå, men inom Tussilago förekommer inga rituella sammankomster.
– Det är klart att det är en fråga som är aktuell även om den inte är aktuell i vår order. Vi fortsätter på samma sätt som vi alltid gjort. Min fru ifrågasätter det relativt starkt. Jag kan förstå det, även om det finns något avväpnande i att bara vara ett kön. Det förenklar tillvaron. Jag ser det inte som ojämlikt utan mer som orättvist. Det är synd att det inte finns en kvinnodel eftersom frimureriet ger mig så mycket, säger Erik Stålhandske.
80 år efter invigningen står vi i Johannessalen. Hugo Borgström har skapat takmålningen som föreställer yrkesmän byggandes på Salomos tempel.
Framför scenen står två förgyllda fåtöljer med varsin värja instucket bakom ryggstödet. Bakom bänkarna längs salens långsidor skymtar fler värjor.
På väggarna syns olika symboler, men Björn Åberg har ingen avsikt att avslöja rummets hemligheter.
– Johannessalen är den enda sal som vi brukar visa upp för oinvigda. Det är här vi brukar arrangera våra vår- och höstfester, där brödernas fruar också är inbjudna.
Skulder var länge ett problem för frimurarna. Logen i Luleå hade inga intäkter förutom medlemsavgifter.
1947 fattades ordförande mästare Gustaf Groth ett strategiskt beslut. Logen köpte granntomten, Tjädern 11, för 70 000 kronor. Beslutet var kontroversiellt, ett antal bröder motsatte sig investeringen.
I 22 år stod tomten outnyttjad innan ett avtal med Norrbottens läns landsting gjorde att skulderna skingrades i ett slag. 1968 flyttade Folktandvården in i ett nybyggt femvåningshus som fortfarande ägs av frimurarna.
– I och med pandemin brottas frimurarorden med en sviktande ekonomi likt många andra föreningar eller företag i Sverige. Vi är lyckligt lottade häruppe. Tack vare att framsynta logebröder har vi i dag en mycket god ekonomi i logen, säger Björn Åberg.
Fotnot: Det här är fjärde delen i artikelserien "Luleå 400 år - fyra hus". Tidigare delar: "Det är tur att väggarna inte kan berätta", publicerades 9 januari 2021, "Jag har en stark känsla för huset", publicerades 30 januari 2021 samt "Jag tror på en framtid för Bryggeriet", publicerad 13 februari.