Vd Per-Erik Lindvall och gruvchef Åsa Allan strålade ikapp inför det samlade pressuppbådet i konferensrummet på Luleåhotellet. Gruvbolaget i Pajala som sköt startskottet den 18 juli 2018 kunde i maj konstatera att de uppnått fullskalig produktionstakt av järnslig. I juli 2018 uppgick produktionen till 40 000 ton medan siffrorna för maj i år uppgick till 180 000 ton slig. Något som Per-Erik Lindvall, ovillig att prata årsresultat ännu, översatte i positiva ekonomiska ordalag till:
– Vi har ett positivt kassaflöde på mellan 35-40 miljoner kronor. Vi omsätter cirka 140 miljoner kronor per månad.
Pengarna har inte, än så länge, delats ut till det 60-tal ägare bakom Kaunis Iron. Istället återinvesteras många miljoner för att stärka produktionen.
– Vi fokuserar på vår verksamhet. På kvalitet, kvantitet och kostnad. De här 35-40 miljoner kronorna i kassaflöde används till att bygga muskler så vi ska stå starkare när svackorna kommer.
Däribland annat läggs 50 miljoner kronor till ett ny anläggning för att köra ut anrikningssanden till sandmagasinet.
– Den skapar inga nya intäkter men den ger en bättre prestation i vår verksamhet – det är en ren miljöförbättringsåtgärd. Ett annat exempel på investeringar som ligger runt hörnet är att förnya vår maskinpark.
På pressträffen utvecklades planerna på att starta upp nya gruvor vilket Norrbottens Media redan skrivit om. I den nuvarande takten skulle malmen vara slutbruten om 10-12 år men med två nya gruvor, i Sahavaara och i Palotieva tror Kaunis Iron på en gruvbrytning i upp till 40 år framåt i tiden.Ett löfte till Mark- och Miljödomstolen i samband med att Kaunis Iron skulle få ta över Northlands verksamhetstillståndet var att det skulle lämnas en ny ansökan inom ett år efter att produktionen startat. Därför hade Kaunis Iron med sig fem pärmar bestående av 10 000 sidor material som utgör en ny ansökan om verksamhetstillstånd. En ansökan som tagits fram med bas i Northlands påbörjade ansökan, men som ändå utarbetats på mindre än ett år – där normen är minst två år för att färdigställa en ansökan.
– I den så besvarar vi alla frågor som fanns kring det nuvarande tillståndet. Dessutom har vi, förutom de miljömässiga aspekterna också lagt en stor del vid en annan del av ordet hållbarhet. De positiva socioekonomiska konsekvenserna av en gruvverksamhet i Pajala, säger Åsa Allan.
350 personer arbetar idag för Kaunis Iron, varav 190 i gruvverksamheten. Till det presenterades en siffra på 180 kringjobb. Sedan har Kaunis Irons ett uttalat mål att "handla lokalt".
– 317 miljoner kronor per år omsätts i regionen, 182 miljoner kronor omsätts lokalt.
13 procent av omsättningen görs i Norrbotten, 23 procent i Pajala och 26 procent i närliggande kommuner. De sista 38 procenten är köp utan för Norrbotten.
En inte oväsentlig del av Kaunis Irons väg till framgång ligger i att bolaget fick köpa anläggningen i Kaunisvaara för 100 miljoner kronor – en rekordmässig nedskrivning från dess ursprungliga värde på strax under tio miljarder kronor.
– Jamen, det är ju otroligt. Inte nog med att de har byggt en fantastisk anläggning som står sig väl i konkurrens med vilken annan järnmalmsverksamhet i världen som helst. Vi köpte den för 100 miljoner kronor, en procent av vad det en gång i tiden kostade, säger Per-Erik Lindvall.
Han berättar att det förfallet i anläggningen efter konkursen som fick honom att ta sig an jobbet som vd.
– Konkursen är en sak, men det fysiska kapitalet höll på att förstöras. För mig som gällivarebo, norrbottning och gruvmänniska kändes det viktigt att se till att det blir något vettigt av Kaunisvaara. Det var tragiskt att gå i anläggningen, det gjorde ont i hjärtat.
Men Per-Erik Lindvall framhåller en annan sak än den nedskrivning som gjorts av anläggningen, som det mest väsentliga för framgången – och fortsatt framgång. Produktionsmålet.
– Det avgörande om du bygger en anläggning som ska klara två miljoner ton är att du uppnår den produktionen. Gruvverksamhet är en volymbransch och det är först när du når produktionsmålet och helst lite till som du börjar tjäna pengar. Så mitt nästa mål nu är 2,1 miljoner ton, sen 2,2 miljoner och så vidare.
thomas.lovgren@norrbottensmedia.se