Det handlar om den ideella föreningen Kattakuten Norrbottens verksamhet. Annelie Hansson, Sara Beckman Larsson och Erica Karlsson vill berätta om läget och framförallt skicka ut ett nödrop om fler stödhem för upphittade katter. Själva har de tagit hand om massor av djur.
– Jag har varit aktiv i Kattakuten sedan 2007. Eftersom vi ännu inte har någon lokal för verksamheten är jag en av dem som hela tiden aktivt söker stödhem till katterna, det vill säga privata familjer som kan erbjuda tillfälliga hem, säger Annelie Hansson.
– Mitt hem är stödhem sedan två år. Jag har hunnit ta emot 34 katter. Två har blivit kvar hos mig, säger Sara Beckman Larsson.
Hittades i Vuollerim
Erica Karlssons hem är stödhem sedan ett år tillbaka och hon har hunnit ta emot tre katter. Två är kvar hos henne. Den sköldpaddsfärgade Sammy uppe på hyllan i vardagsrummet är en av dem.
– Hon hittades i Vuollerim i fjol. Det var några som hade sett henne och mamman redan i maj-juni någon gång. De bodde under en bro och en tant och hennes barnbarn hade matat dem. Sedan fick vi in Sammy. Mamman var svårare att fånga. Först i februari kom hon till ett stödhem i Jokkmokk. Hon hade fött en till unge men den blev överkörd, säger Erica Karlsson.
Det var några som hade bott i byn som hade lämnat kvar två vuxna katter, varav den ena var en osteriliserad honkatt.
– Vi fick in pappan också men den blev sjuk och fick somna in i våras, säger Annelie Hansson.
Går back
Sara Beckman Larsson berättar att katter överges året runt. Det handlar inte bara om så kallade "sommarkatter". Ofta vet man inte var katterna kommer ifrån.
– Mellan år 2007 och år 2012 fick Kattakuten in 776 katter. 522 fick märkas. Det är få kattägare som märker sin katt, säger hon och önskar att alla skulle göra det:
– Då skulle det vara mycket lättare att hitta ägarna som vi i första hand vill hitta.
Kattakuten låter vaccinera och id-märka alla upphittade kattungar. Vuxna katter blir dessutom kastrerade. När djuren har blivit trygga och socialiserade säljs de. Priset är 750 kronor för både ungar och vuxna.
– På de vuxna katterna överstiger veterinärkostnaderna försäljningspriset. Vi går alltså back samtidigt som vi inte har andra "inkomster" än medlemsavgifter, gåvor från privatpersoner och det som vi får in på att sälja vår årliga kattkalender. Just nu är vi 20 aktiva i föreningen. Vi behöver fler aktiva medlemmar, fler stödhem, fler stödmedlemmar och fler som köper kattkalendern, säger Annelie Hansson.