Känd som "Demensdagny"
Dagny Wikström har fått epitetet "Demensdagny". Hon jobbar med utvecklingsfrågor inom demensvården. - Kommande gamlingar är våra 40-talister och de kvinnorna har varit både "mycket duktiga" och stressat i karriären.
Skämtsamt kallas hon "Demensdagny", något Dagny Wikström tar med jämnmod. Hon är den som driver på kvalitetsarbetet i demensvården. "Hur kan det vara bättre att kalla sig äldre än gammal", undrar Dagny Wikström.
Foto: Göran Ström
utbildar i ämnet. Demensboken, som blev en storsäljare, har hon skrivit tillsammans med neuropsykologen Kjell Fahlander och geriatrikern Göran Karlsson.
Intresset för demenssjukdomar har ökat kraftigt. Förr fick man skämmas för att man blev senil. Arbetet med gamla, åldringar hade inte någon hög status. Läkarna studerade inte ämnet geriartrik. Vårdpersonal som arbetade med demenssjuka patienter behövde inte någon särskild utbildning.
"Vill leva fullt ut"
Läkarna har blivit pådrivande i utvecklingen. Demens är numera det samlingsbegrepp som omfattar flera sjukdomar. Demens går delvis att behandla med bromsmediciner och andra läkemedel för att sakta ned sjukdomsförloppet. Men det är först när man fastställt vilken demenssjukdom det rör sig om som man kan sätta in rätt sorts behandling.
Aldrig förr har väl en pensionär sett
åldern 60-80 som en tid för självförverkligande.
- Den moderna människan vill leva fullt ut så länge man lever. Vi ställer krav på livskvalitet. Och den individen vill nog inte bli "dement", förklarar Wikström och påpekar att hon tror att demenssjukdomarna kan både debutera tidigare och verkligen behöva diagnostiseras för att möta de nya problemen i tillvaron.
I takt med att forskningen ökar kring våra demenssjukdomar ställs primärvårdens
läkare inför nya krav.
Kognitiv svikt
I dag lider människor av utbrändhet, får
depressioner och råkar ut för tillfälliga förvirringstillstånd.
- När det drabbar dem i arbetsför ålder blir det viktigt för omgivningen att förstå vad som egentligen sker. Blir du personlighetsförändrad på jobbet påverkar det både dig och dina arbetskamrater. Tankeförmågan sviktar. För de med intellektuellt krävande jobb kan det här bli en personlig katastrof.
Dagny Wikström vill inte kalla det en ny sorts demens.
- Vad är hönan och vad är ägget? Numera vet vi massor om den genetiska koden. Kunskapen om våra anlag gör oss också medvetna om hur vi behöver leva. Hur vi förebygger eller botar symtom.
- Det blir en stor förnedring när du blir omplacerad igen och igen. Utan kunskap förstår varken du eller din omgivning varför det inte fungerar. Vad som egentligen är fel. Ett uppgivet "det här går inte längre".
Orsaken kan vara antingen en av demenssjukdomarna. Eller en tillfällig förvirring efter till exempel hjärtsvikt. Det kan vara en lättare hjärnskada i form av liten propp eller annan skada, en tumör, en depression, B12- brist, kemisk obalans i hjärnan, problem med ämnesomsättningen eller biverkningar av läkemedel. Diagnosen spelar stor roll för patienten i första hand, men är också viktig vägledning för anhöriga och personal.
- Förhållningssättet till patienten betyder mest, förklarar Dagny Wikström och beskriver hur vi, omgivningen ofta gör dem förvirrade.
Många bollar i luften
Vi är kanske mer benägna att acceptera en flygledare som inte längre kan hålla alla plan i luften och därför behöver göra annat de sista åren. Vi kan acceptera att en projektledare inte längre kan hålla alla bollar i luften.
- Men vad säger vi om läraren som dagligen och stundligen är utsatta för allt fler elever och nya krav?
Här får primärvårdens läkare en nyckelroll. Med omgivningens uppmärksamhet och med läkarens riktiga diagnos kan den största förvirringen mötas med kloka åtgärder och rätt medicin.
- Bristen på framgång i den dagliga
demensvården beror vanligtvis på okunskap. Vi tror att det händer för lite. Det kan vara de tvärtom. En vanlig promenad utomhus kan vara precis tillräckligt.
Dagny Wikström undrar varför vi sätter våra medmänniskor på prov.
- Hur kommer det sig att anhöriga och personal omedvetet utsätter den gamle för förhör? Vad åt du till middag i går, lunch i dag...
- I dag förstår vi att demenssjuka behöver positiv bekräftelse, inte nedlåtande bemötande. Vi måste lära oss vilka de är. Vi måste känna till deras levnadsberättelse. Och gamla människor - dementa eller inte - kan vara oerhört slagkraftiga.
Alla har vi en självbevarelsedrift, säger Dagny Wikström och berättar om Tant Anna som sitter vid sitt köksbord och läser tidningen. In kommer en observant vårdgivare:
- Men du läser ju tidningen upp och ner!
Varpå Anna tittar upp och svarar:
- Det är ingen fara, jag har redan läst tidningen den andra vägen...
Numera förändras attityden till åldrandet. Men det är långt kvar.
Gammal och slut
- Tecknet för gammal på kinesiska betyder klok, vis, skicklig, erfaren och vördnadsvärd. Synonymerna i vår svenska ordlista säger ålderstigen, utlevad, kraftlös, orkeslös, utsliten, berättar Dagny Wikström som rabblar synonymer på varandra.
Det är svart på vitt att vi har en förlegad syn på åldrandet. Den moderna människan vill inte höra talas om "på ålderns höst". Den moderna människan vill leva ut...
Så jobbar vi med nyheter