Sedan 2006, när polisens automatiska trafiksäkerhetskameror installerades längs vägarna, har hundratusentals hastighetsöverträdelser dokumenterats på bild årligen.
2010 registrerades över 224 000 fartsyndare i landet - 13 504 av dem fanns i Norrbotten.
- Det är inga markanta skillnader från år till år. Generellt ser vi att medelhastigheten minskar med fem procent och den positiva trenden håller i sig. Olyckorna minskar, säger Anders Drugge, sektionschef för automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK, på Rikspolisstyrelsen i Kiruna.
Kopparnäs och Rosvik
Totalt finns 40 fartkameror i Norrbotten och vissa trafiksträckor är överrepresenterade (se faktaruta).
- Fartkamerorna i Kopparnäs och Rosvik har alltid legat högst i länet. Det beror på trafikintensiteten på E 4, men också på mätstationens aktiveringstid och andra parametrar, säger Anders Drugge.
Hur ofta fartkamerorna aktiveras avgörs efter önskemål från Vägverket och polismyndigheterna lokalt. Vid extrema väderförhållanden fyller kamerorna ingen funktion alls och stängs av.
- Folk kör sakta i alla fall då. Jag har själv en bra bild av när kamerorna är aktiverade men inte ens jag skulle våga chansa, säger Anders Drugge.
Bristande bildkvalitet
Av alla fartsyndare som fångas på bild är det knappt en tredjedel - 30 procent - som åtalas och bötfälls, en siffra som har varit konstant sedan 2006.
Det stora bortfallet beror enligt Anders Drugge på brister i bildkvaliteten, som försvårar när ATK-utredarna ska jämföra bilisterna med pass- eller körkortsbilderna.
- Bortfallet handlar om yttre omständigheter - vindrutetorkare som är på, speglar eller solskydd i vissa vinklar som skymmer förarna eller så är det smuts på vindrutan.
Ett annat problem är leasingbilar eller firmabilar, där ägaren inte kan uppge vem som har kört bilen.
- Det kan röra sig om stora företag och då vet man inte alltid vem som vid tillfället körde fordonet. Men juridiskt ägda fordon utgör en liten del av statistiken, säger Anders Drugge.
Minska antalet döda
Att 70 procent av bilisterna undkommer böter ses ändå inte som något större problem.
- Det är klart vill vi höja siffran, förbättra teknik och rutiner, men vi är inte ute efter folks pengar. Då hade vi tagit bort varningsskyltarna. Vårt övergripande mål är att få ner hastigheten och minska
antalet döda i trafiken, säger
Anders Drugge, Rikspolisstyrelsen.