45 trappsteg, 52 om man räknar med källartrappen – och så ett språng över gatan. Sedan är Rune Englund på sitt favorithak Mumma på västra Varvsgatan i Luleå.
Området kan Rune utantill. Vilka som kommit, vilka som gått, vilka som fortfarande bor kvar. Som tanten i ett av grannhusen som bott här lika länge som Rune själv, sedan 1958. Här har hans dotter vuxit upp tillsammans med honom och frun Ulla-Britt som dessvärre gick bort för 30 år sedan.
– Det finns inget bättre område än det här. Jag trivs bra och har en fantastisk utsikt över vattnet. Och så har vi fått inglasade balkonger så att man kan sitta på våren och sola. Man behöver bara dra undan fönstren, berättar han.
Nu förtiden, sedan han gjorde sig av med bilen, besöker han sällan centrum. Men han besöker ofta Göteborg där hans dotter bor i dag. Och så Mumma förstås – som han besöker varje dag.
– Jag skulle vara helt isolerad där uppe i lägenheten om jag inte gick hit. Och så ger det träning, det är den enda motionen jag får. Det passar mig bra, de är duktiga på mat och det är vänligt och hyggligt här. Man känner sig som hemma, konstaterar Rune.
Under sina yrkesår arbetade Rune först som herrekiperare i fem år, därefter gick han över till att bli föreståndare för en pälsaffär i Boden. Att Rune har levt ett långt liv blir jag snabbt varse om under vår fikastund.
– En gång i tiden var det en ridbana här nere, polisen motionsred sina hästar här. Det var när vi flyttade hit -58. Men sedan försvann hästarna, tiderna förändras. Luleå var en liten stad på den tiden, med små hus. Här nere fanns det bara små hus och det var en stor slänt med en kraftig backe när du körde över Residensgatan.
Vad fanns i centrum?– Ja, det var inte mycket. Det fanns nån blomsterhandel och en firma som hette Resia som sålde kinesiska varor som var billiga. Det var fruktansvärt billigt! En del saker var väldigt bra. Man köpte frottéhanddukar för 25 öre styck. Och det var riktiga handdukar, det var det, berättar Rune.
Vad är det viktigaste när man blir gammal?– Att få vara frisk och att man ska röra sig. Och att man har ett socialt liv.