Junköfiskare: "Trakasserier av vår yrkesgrupp"

För att få bättre koll på fångsterna överväger regeringen att införa kameraövervakning på fiskebåtar. "Vi behandlas som värsta brottslingarna", säger Lars Ökvist, Junköfiskarna.

Junköfiskaren Lars Ökvist nappar inte på idén om än mer övervakning.

Junköfiskaren Lars Ökvist nappar inte på idén om än mer övervakning.

Foto: Elisabeth Hedman arkiv

Luleå2019-07-19 15:28

Regeringen tror att dålig eller för liten fisk, som är svårsåld, slängs överbord. Den ser det som ett onödigt slöseri och vill därför att Havs- och vattenmyndigheten ska utreda om det är möjligt att införa kameraövervakning av båtar där kommersiellt fiske sker. Bättre kontroll krävs för att säkerställa att de kvoter som fångas och som rapporteras in stämmer.

Lars Ökvist är inte nådig i sin kritik:

– Det läggs ned otroliga resurser på att övervaka yrkesfiskarna, tänk om de resurserna lades ned på de kriminella i stället.

Åsikten om att kameraövervakning inte skulle kränka den personliga integriteten, har han inget till övers för.

– Jag ser det som trakasserier av vår ykesgrupp, säger han och nämner att branschen övervakas med flyg. Tillkommer gör kontroller av EU, Kustbevakningen och länsstyrelsen.

Enligt honom handlar det om enorma resurser.

– Än har jag inte sett att de tagit någon för tjuvfiske. Förr var fiskare en väl ansedd yrkesgrupp. Märkligt att myndigheterna får hålla på så, säger han och menar att det krävs en ändrad inställning från tjänstemännens och myndigheternas sida.

– Det är tragiskt att det får vara så här. Mig veterligt så förekommer det inte här, svarar han på frågan om fångster kastas överbord.

Lars Ökvist konstaterar samtidigt att sälätna fiskar inte är så mycket att ta hem. Att mört, brax och id – som tidigare alltid släpptes tillbaka – nu har börjats ta tillvara i produktionen av laxburgare. Att det även pågår försök med att använda mer av löjan.

Efter att ha ondgjort sig ännu en sväng över de resurser som läggs ned på att kontrollerna, säger han:

– Vilken annan yrkesgrupp skulle acceptera kameraövervakning? Det har helt spårat ut – fisket är överreglerat och överkontrollerat.

Lars Ökvist önskar att branschen skulle kräva pappren på bordet från myndigheternas sida, alltså bevis för var tjuvfisket sker.

Laxfiskekvoterna har länge varit en annan stridsfråga.

– Polackerna tilläts fiska 40 000 ton över sin kvot i fjol, säger han och tillägger att de tillåts göra så då de kallar den öring – som inte är en kvoterad art.

– Inget görs åt det, de får ny kvot ändå. Så här har det varit sedan 2009.

Har ni varit utsatta för många kontroller i år?

– Det görs mest i Kalix, Haparanda och Piteå. Inte så mycket här, säger Junköfiskaren.

Landningsskyldighet

Landningsskyldighet innebär att all fisk som fångas och har en kvot inom EU ska tas ombord och landas i hamn. Detta gäller även fisk och skaldjur under minsta referensstorlek för bevarande.

Landningsskyldigheten infördes inom EU i januari 2015 för att minimera utkast och oönskade fångster samt för att påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske. Kravet införs stegvis inom EU och ska vara fullt införd 2019.

Landningsskyldigheten innebär att alla fångster av kvoterade arter ska skrivas in i loggbok, landas och räknas av kvoterna. Även så kallade oönskade fångster måste landas, till exempel fisk och skaldjur under minsta referensstorlek för bevarande liksom fisk och skaldjur som inte efterfrågas på marknaden. Fisk och skaldjur som är under minsta referensstorlek för bevarande får inte användas till livsmedel direkt, utan bara till andra ändamål och indirekt till livsmedel.

Källa: Jordbruksverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om