Inga-Elisá Påve Idivuoma spelade i en av Selberg Augustséns filmer och minns en livsglad människa och regissör.
– Nej men så tråkigt. Det visste jag inte. Jag minns honom som en väldigt livsglad människa, med mycket energi och bra kommunikationsförmåga. Han passade väldigt bra som regissör.
Orden är skådespelerskan Inga-Elisa Påve Idivuomas, en av många som mött Jonas Selberg Augustsén i hans gärning som filmregissör och manusförfattare.
Han var filmskaparen som för bara ett par år sedan flyttade hem till Norrbotten igen, länet där han kom till världen i maj månad 1974, och kom att växa upp i Harads utanför Boden.
För några dagar sedan beskrev han en njutbar kväll med orden "Lulsundet 20:30. Luft 22. Vatten 24." Tillsammans med en vacker bild av kvällsdopp och barn finns orden på hans instagramkonto jsafilmproduktion. Men så, tisdag den 30 juli, skriver hans familj så här på det kontot:
"Förkrossade meddelar vi tyvärr att Jonas avlidit oväntat och plötsligt idag efter en kort tids sjukdom. Vi saknar honom och älskar honom nu och för alltid. /Med innerlig kärlek, Jonas familj".
En som tog det hela hårt var artisten och vännen Tomas Andersson Wij. Med hans tillåtelse publicerar vi här hans ord från kvällen då beskedet om Jonas bortgång kom:
Tomas Andersson Wij sörjer sin vän.
"Jonas Selberg Augustsén, vän och extraordinär filmskapare, är död, 50 år gammal, efter ett chockerande snabbt sjukdomsförlopp. Trädälskaren, Den längsta dagen, Sopcontainern ... poetiska, existensiella filmer som inte rör sig längs samtidens bredtrampade stigar.
Jonas stod bakom mig i kön till Hornstulls korvkiosk en vinterkväll 2007. Han knackade på min axel, sa att han lyssnade på mina skivor och bjöd in mig till en av sina premiärer. Sen blev vi kompisar, han filmade en del av mina konserter och dokumenterade inspelningen av skivan Romantiken.
För några år sedan flyttade han tillbaka till sitt älskade Norrbotten med fru och fyra barn. Alldeles nyss satt vi i deras vardagsrum i Luleå, drack kaffe och pratade om framtiden. Efter några tuffa år var blicken ljus igen.
Döden får en att känna sig maktlös men ikväll sjöng jag för Jonas från en av Visbys ruiner, under molnfri himmel"
Bild från filminspelningen av "Den längsta dagen" i Boden.
Selberg Augustsén beskrivs som en poetisk filmskapare och manusförfattare, en regissör som bland annat fick ta emot Bo Widerberg-stipendiet 2007 för att han "på sitt alldeles egna sätt lever upp till Widerbergs motto 'Liv till varje pris`'".
Då hade han hunnit göra kortfilmerna Kalven & friheten (2006), och Processen (2007), men det stora genombrottet kom med långfilmsdokumentären Trädälskaren (2008), inspirerad av hans uppväxts Harads och dess prisade trädhotell.
Selberg Augustsén kom att kamma hem en radda priser världen över för sina filmer, bland andra för första delen i hans tänkta kvintett om minoritetsspråken, novellfilmen Höstmannen (2010). Den hade meänkieli som talat språk, året efter kom del två där samiskan stod i centrum, kortfilmen Myrlandet. Det var i den som Inga-Elisá Påve Idivuoma spelade.
Jan Sandström tilldelades Guldbaggen för bästa orginalmusik till Jonas Selberg Augusténs film "Sophelikoptern" vid Guldbaggegalan 2017. Den var förutom det även nominerad till bästa film, bästa kvinnliga huvudroll och bästa foto.
Filmen Sophelikoptern, som även den spelades in i hemtrakternas Harads och där Jonas Selberg Augustsén stod för manus och regi, fick hela fyra Guldbaggenomineringar år 2017: Bästa film, bästa kvinnliga huvudroll, bästa foto och bästa musik varav den sistnämnda togs hem av kompositören från Luleå, Jan Sandström.
Jonas Selberg Augustsén blev 50 år och efterlämnar fru och fyra barn.