Hela förra hösten var en mardröm för John som sökte kontakt med vården i slutet av augusti. Då hade han legat sjuk i en vecka, med hosta och feber. Hans husläkare skrev ut antibiotika mot luftrörskatarr och skickade hem patienten – som bara åtta dagar senare tvingades söka vård igen.
Under de kommande månaderna fortsatte John att må dåligt. Förkylningarna kom och gick. Ibland återvände han till jobbet, bara för att snabbt tvingas sjukskriva sig igen.
– Johns lidande är fruktansvärt jobbigt att tänka på, säger Bo Karlsson.
Det är nästan på dagen ett år sedan hans enda syskon gick bort. En bror, son och farbror som av familjen beskrivs glad, snäll och positiv och som alltid hade nära till skratt.
John arbetade under många år i restaurangbranschen och ägnade gärna sin fritid åt att läsa böcker och umgås med vänner och familj. Nu finns han inte längre. Bo Karlsson och hans fru Linda Karlsson har ställt upp på den här intervjun för att de inte tycker att saker och ting har gått rätt till. John dog i onödan.
I mitten av oktober 2016 fick han en jourtid hos primärvården i Luleå. Jourläkaren såg i Johns journal att han tidigare hade haft flera blodproppar. 2007 drabbades han av en djup ventrombos i benet och 2015 fick han behandling för en sinusventrombos, en blodpropp i huvudet.
Jourläkaren valde, till skillnad från husläkaren, att undersöka om John hade fått en ny propp. Han mätte och jämförde omfången på patientens ben. Men det räcker inte, anser Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) som riktar kritik mot jourläkaren. Jourläkaren borde också, vilket han själv har påpekat, ha remitterat John akut till sjukhuset.
Samtidigt förde jourläkaren in i Johns journal att en djup ventrombos borde övervägas om han inte blev bättre inom tre dagar.
– Men han blev ju inte bättre. Så han ringde till Sunderby sjukhus och blev hänvisad tillbaka till hälsocentralen, säger Bo Karlsson.
Där träffade han husläkaren igen. Logglistan visar att husläkaren öppnade Johns journal, men om han faktiskt läste den är okänt. När Region Norrbotten utredde Johns död skrev husläkaren i sitt första yttrande att
det hade varit en fördel att ha tillgång till journalen och att bedömningen av patienten hade kunnat bli annorlunda då.
Två månader senare skrev han ett andra yttrande där han hade ändrat sig. Nu hävdar husläkaren att han inte skulle ha gjort en annorlunda bedömning även om han hade läst journalen.
– Man har ändrat sin historia utifrån den fakta vi anhöriga grävt fram. Det är skyddande av verksamhet det handlar om, säger Bo Karlsson.
Husläkaren följde aldrig upp misstankarna om en blodpropp. Ivo kritiserar honom för att ha borde ha gjort en grundligare undersökning och att en sådan borde ha lett till akutremiss till sjukhuset. I stället fick John åka hem med mer antibiotika och löftet om att han skulle bli bättre om han bara gav det lite tid.
Men fyra dagar senare kollapsade han och fördes akut till sjukhus. Där kunde läkarna konstatera att John hade en propp i lungan. Proppen löstes, men John hade drabbats av flera hjärtstopp och fått en hjärnskada som gjorde att hans liv inte gick att rädda.
Bo Karlsson träffade sin bror för sista gången dagen före kollapsen.
– Hans allmäntillstånd var inte bra. Och han sade till oss att "jag har sökt vård, men jag får inte hjälp".
Det senaste året har Bo och Linda Karlsson ägnat åt att ta fram sanningen om Johns död. Nu har de lyckats. Ivo har gett dem rätt i att de två läkarna gjorde fel, att Region Norrbotten inte utredde händelsen tillräckligt och inte vidtog några åtgärder för att förhindra liknande fall i framtiden.
– Underförstått tycker de inte att deras egna rutiner har någon brist, men det argumentet köper inte jag. Då kan samma situation uppstå igen och det är helt ohållbart, säger Bo Karlsson.
Men eftersom regionen aldrig upprättade någon lex Maria-anmälan finns inget tvång att vidta några åtgärder. När Ivo granskar ett klagomål från en enskild kan inga krav ställas på vårdgivaren.
– Så vi vet inte vad det här leder till, om de kommer ta till sig av kritiken från Ivo. De svar vi har fått uppfattar vi inte som det.