Klockan var runt 09.30 och duggregnet låg i luften när Johannes Larsson och hans pappa Robert Larsson förra lördagen satt på pass intill en sjö i Högsön.
– Jag har fått vara med pappa sedan jag kunde vara tyst i tornet, säger Johannes Larsson som fyllde 15 år samma dag och för första gången fick vara med "på riktigt".
– Så hörde vi hur det hoppade i älgar på andra sidan sjön. Det plaskade och farsan sa "var beredd nu", berättar han.
Han tog stöd mot en sten medan nervositeten slog till. Adrenalinet började pumpa. Men nerverna byttes till en känsla av besvikelse – när en älgko dök upp på ön ute i sjön.
– Vi fick inte skjuta kor så jag blev lite irriterad. Men så såg vi kalven gå upp på ön.
Ko med kalv gick ner i vattnet och simmade igen, i jägarnas riktning. De dök snart upp vid sjökanten.
– Pappa sa "när kalven kommer så skjuter du". Men jag ville inte skjuta på en älg som rör sig så jag väntade på ett läge när den stod stilla.
Och älgkalven stannade – nära gränsen till grannmarken.
– Det var bara att ta några djupa andetag och trycka av. Och det gick bra, säger han.
Kulan mötte målet, men kalven tog ett steg i ögonblicket och träffen blev inte perfekt. Då klev Robert Larsson in i handlingen med två skott, ett som träffade i halsen så att älgen stöp direkt.
– Det var riktigt kul att få skjuta en älg på sin födelsedag. Jag sa att om jag får skjuta en älg så behöver jag ingen annan present, säger Johannes Larsson.