Med start i höst satsar landstinget 4,5 miljoner över tre år för att vända den negativa utvecklingen när det gäller ungdomars psykiska ohälsa.
– Det här är ett otroligt viktigt uppdrag. Vi måste få ordning på det är, säger Agneta Granström.
Boden och Haparanda blir pilotkommuner.
– Tittar man på statistiken så lever en pojke som föds och bor i Haparanda i snitt åtta år kortare än en i Danderyd. Och Boden är den kommun som sammantaget har högst psykisk ohälsa. Där har man redan påbörjat ett projekt på gymnasiet som vi ska jobba med.
Larmrapporterna har kommit tätt de senaste åren.
Norrbottens gymnasietjejer mår bara sämre och sämre. Vid de senaste hälsosamtalen i skolan uppgav 16 procent att de känner ofta känner sig nedstämda eller ledsna. Samma siffra för killarna är fyra procent.
Samtidigt går Norrbotten mot utvecklingen när det gäller självmord. Självmorden minskar i Sverige, men bland unga kvinnor i länet ökar de.
– Målet med satsningen är att färre ska må dåligt och andelen som tar självmord ska minska. Vi har en nollvision för självmord, säger Agneta Granström.
Enligt landstinget uppger tjejerna tre huvudsakliga skäl till att de mår dåligt:
1) Mobbning, och framför allt nätmobbning. 80 procent kommer från egna skolan.
2) Skolstress. Tjejerna känner enorma krav att göra bra ifrån sig.
3) Missnöje med sin kropp.
– Det sistnämnda är det skäl som förändrats mest de senaste åren. Inte ens hälften av tjejerna är nöjda med sin kropp. Vi vet att det finns ett samband med depressioner och ätstörningar, säger Bodil Larsson, folkhälsostrateg.
Landstinget tänker sätta in flera olika åtgärder. Redan under graviditeten ska man titta noga efter depressioner hos mammorna, samtala mer med papporna och utveckla föräldrautbildningen.
Efter födseln intensifieras föräldrastöd och hälsosamtal.
– Det är viktigt att alla erbjuds detta. Det finns en myt att man redan på dagis kan se vilka som ska hamna i utanförskap. Det är inte sant. Statistik visar att nio av tolv inte upptäcks så tidigt, säger Bodil Larsson.
Landstinget ska även samarbeta med skolan och länsstyrelsen. Länsstyrelsen har bland annat ett projekt igång för att stötta tonårsföräldrar.
– Undersökningar visar att Norrbottens unga är dåliga på att hantera normala motgångar i livet. Där ska vi jobba med ett program för att öka den inre styrkan, säger Bodil Larsson.
När projektet avslutas efter tre år vidtar ett annat arbete.
– Då ska vi ha ett batteri av åtgärder att sprida efter behov i länets kommuner, säger Bodil Larsson.