Järnvägen dras fram över järnets vagga
Markbrytningen för den nya järnvägen till Haparanda blottar järnets hittills okända historia i Norrbotten. Fynd berättar om ståltillverkning redan 200-300 f. Kr.- Håret reste sig när vi lyfte på torven, säger arkeologen Carina Bennerhag.
En magnet visar den höga järnhalten i slaggen.
Foto: Pär Bäckström
- Analysen visar att det här är norra Norrlands första järnhanteringsplats. Den är unik inte bara för norra Sverige utan också unik för norra Norge, norra Finland och Karelen, säger Carina Bennerhag.
Inte bara järn
Det är inte bara järn som hanterats på boplatsen på Järnbacksmyren, öster om Sangis. Analyserna visar att de norrbottniska bergsmännen klarat att vidareförädla myrmalmens järn till stål redan ett par hundra år efter järnålderns inledning.
- Vi tror att kunskaperna om järnhanteringen kom österifrån, från Volga-Kama-området. Rester av gjutformar till bronsyxor från det området har tidigare påträffats här i Norrbotten, säger Carina Bennerhag.
Finaste fyndet
Det finaste verktygsfyndet som gjorts på Järnbacksmyren är en liten holkyxa.
- Den har glödgats och avkylts, härdats på ett sätt som visar höga kunskaper om metallurgi. Det är stål i den yxan, säger Carina Bennerhag.
Bergsmännen har använt en så kallad blästugn. I den har myrmalmen varvats med kol som antänts och luft pumpats in för att driva upp temperaturen och utvinna råjärn.
- Miljön är unik eftersom man kan följa hela produktionskedjan, från järnframställningen till smide och färdiga produkter. Här finns också spår av ett samtidigt stensmide. Därför vill vi avtorva hela platsen för att se om det finns andra processled, säger Carina Bennerhag.
Harsökt bidrag
Norrbottens museum har sökt pengar hos Riksantikvarieämbetet för räddningsgrävningen och den måste vara genomförd innan 15 juni.
- Jag ser inget skäl att vi inte skulle få pengarna, säger museichefen Curt Persson.
När räddningsgrävningen är avklarad, rullar maskinerna in och bygger järnvägen på järnets boplats. Några nya skyltar om sevärdhet kommer inte att konkurrera med skyltarna vid E4 som visar till gravarna från vikingatiden.
- Dom gravarna kom till 700-800 år efter den här boplatsen, säger Carina Bennerhag om Järnbacksmyren.
FAKTA Stål
➤ En legering med järn som huvudbeståndsdel och en kolhalt mindre än 2 procent. Det vanligaste legeringsämnet i stål är kol.
Kolinnehållet gör att stålet kan härdas till önskvärd hårdhet genom lämplig värmebehandling.
Om kolhalten i en järnlegering är högre än cirka 2 procent talar man i stället om gjutjärn, tackjärn eller råjärn.
➤ Stål är det i särklass viktigaste och mest producerade metalliska materialet.
Kolinnehållet gör att stålet kan härdas till önskvärd hårdhet genom lämplig värmebehandling.
Om kolhalten i en järnlegering är högre än cirka 2 procent talar man i stället om gjutjärn, tackjärn eller råjärn.
➤ Stål är det i särklass viktigaste och mest producerade metalliska materialet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!