Älgplomberna fungerar som buntband, så kallade "kattstrypare", men är helt i metall. De ska inte gå att öppna, bara stänga. Men i videon ser man hur en av säsongens blå plomber, som sätts på fällda vuxna älgar, öppnas på några sekunder.
Norrbottens Media har fått kontakt med mannen som gjort videon och plomben ska ha använts på en skjuten älg. Han vill inte uppmuntra andra jägare till fusk, utan säger att han spelat in videon för att visa hur lättknäckta plomberna är.
– Där rök några hundra tusen av våra skattepengar åt skogen, säger jägaren.
Om svagheten gäller generellt kan plomberna enkelt tas av älgen och användas igen, så länge de inte blivit kontrollerade av polis.
Norrbottens Media har utfört ett eget test där vi försökt öppna en nyligen använd älgplomb med samma metod, men i det experimentet gick plomben inte att få upp.
LÄS MER: Åklagaren hyllar älgplomberna
Systemet med älgplomber har varit i bruk i Norrbotten sedan 2012. Jaktlagen får så många plomber som de har tilldelade älgar och skytten ska sätta plomben i vänster hälsena på den fällda älgen, för att underlätta vid poliskontroll.
Men i de fall där polisen anträffat oplomberade älgar har ingen fällts för brott. Systemet har också mötts av motstånd från både jägare och samebyar.
De nya uppgifterna spär på kritiken, enligt Björn Sundgren, funktionsansvarig för Jägareförbundets jakt- och viltförvaltning.
– Vi har inte själva testat dem på det viset, men det visar att de borde ha testat fram en plomb som fungerar bättre.
LÄS MER: Växande kritik mot älgplomber
LÄS MER: Man frias för jaktbrott
Han berättar att viltvårdsdelegationen inom Länsstyrelsen i Norrbotten länge varit emot älgplomberna.
– Vi har jobbat intensivt för att avsluta det där experimentet i flera år och vi har inte blivit mer positiva med åren.
Bakgrunden är att jägare i Norrbotten känner sig misstänkliggjorda.
– Jag har hört reaktioner från många jägare som känner sig utpekade. Som att jägarna i Norrbotten skulle vara värre än andra jägare i landet, eftersom vi bara har det här systemet här. Det blir en olycklig stämpel, säger Björn Sundgren.
Efter sex år finns ingen fällande dom och enligt Björn Sundgren kostar systemet runt 100 000 kronor per säsong, pengar som länsstyrelsen tar från jägarnas fällavgifter, men det innebär också mer administration och ökade kostnader för jaktlag och skötselområden.
– Man ska under jakten kunna flytta älgar mellan lagen när någon skjutit fullt och andra haft det trögt, men det funkar inte för med plomberingssystemet måste man åka runt med plomberna.
Björn Sundgren tycker inte heller att problemet är så stort att det motiverar kostnaden.
– Det kostar pengar, systemet funkar inte och det löser inte problemen, säger han.
Andreas Renberg, som driver Svantes vilt och bär i Harads, tycker att älgplomberna blir menlösa om de kan öppnas och återanvändas.
– Det här är ingenting jag känner till, men de har bytt mellan olika plomber de sista åren och det säger sig kanske själv, att kan man öppna den med ståltråd så låter det väl enkelt. Det måste kosta enorma pengar så jag vet inte om de får ut tillräckligt för det värdet, säger han.
Han ser älgplomberna som ett allvarligt problem så länge systemet bara gäller i Norrbotten.
– Vi köper även älgar från Västerbotten och de är ju oplomberade. Vi hamnar i ett dilemma. Men det är inte våran skyldighet att kontrollera älgarna, utan polisens. Vi kan inte vara poliser utan vår uppgift är att ta vara på köttet, förädla det och få ut det till våra konsumenter, säger Andreas Renberg.