– Det är som det är. Jag tycker ingenting, utan var och en har rätt till sin uppfattning, och så får vi se hur det slutar, säger David Åkerlund, ordförande i Luleå jaktvårdsklubb (LJVK).
Enligt uppgifterna i anmälan om laglighetsprövning, som skickats in av en privatperson i början av juli, handlar det om brott mot kommunallagen i fem fall:
* Olika behandling av kommunmedborgare. Medlemmar i LJVK gynnas i förhållande till medlemmar i andra jaktlubbar eftersom arrendet är gratis.
* Två fall av jäv. När avtalet tecknades mellan LJVK och kommunen satt kommunalrådet Kjell Mickelsson som ordförande för jaktklubben. Avtalet skrevs därför under av vice ordförande i jaktklubben.
* Avsaknad av protokoll. Trots ihärdiga efterforskningar tycks kontraktet vara upprättat utan någon form av beredning eller politisk process.
* Missbruk av medel. Om kommunen tagit ut en marknadsmässig arrendeavgift för marken den upplåter skulle man under 40 år få en inkomst av cirka 13,2 miljoner (328 000 per år).
Förvaltningsrätten tar sannolikt beslut om prövning till hösten.
– Vi tror att avtalet är giltigt. Frågan är ju hur man ska upphandla det nästa gång om avtalet visar sig vara ogiltigt.Vi är ju den enda jaktklubben som är öppen för alla Luleåbor, säger David Åkerlund.
Avtalet om gratis jakt slöts 1998. Drygt 6500 hektar kommunal mark upplåts sedan dess gratis för LJVK:s medlemmar. Som motprestation ska man bland annat ansvara för skyddsjakt och avliva djur som skadats i trafikolyckor. Klubben är öppen för alla som är mantalskrivna i Luleå, som har jägarexamen och som är av styrelsen ansedd som ansvarsfull jägare.
Om ingen av parterna säger upp avtalet förnyas det för ytterligare 40 år. I avtalet finns även angivet att all mark som tillkommer i kommunen ska tillföras LJVK.
Jaktbråket tog fart under våren efter att Luleå jaktvårdsklubb gjort anspråk på kommunal mark som under lång tid arrenderats av jaktklubbar i Sörbyarna.
Luleå JVK anser att kommunen sagt upp arrendet och skickade en skrivelse till jaktklubbarna att de inte hade rätt till jakten där.
Enligt uppgift till Norrbottens Media anser dock jaktklubbarna att de haft ett muntligt avtal med kommunen sedan tidigt 1970-tal. Trots ett flertal påpekanden om att få avtalet på papper har man inte fått det.
Till saken hör att marken finns i anslutning till ett elljusspår i Sörbyarna. Marken har därför inte använts till älgjakt utan endast till att spåra älg.
– Vi har registrerat marken på Luleå jaktvårdsklubb men avser inte att jaga där. Vi försökte att komma överens med jaktklubbarna i Sörbyarna, precis som vi gör överenskommelser med andra byar där vi har mark. Det brukar vara att vi får ett visst antal jaktkort. Vi förde en dialog och var nära att komma överens men det gick inte, säger Åkerlund.
Avtalet mellan kommunen och Luleå jaktvårdsklubb har under försommaren granskats av Luleå kommuns revisorer. De anser inte att jäv begåtts.
– Vi tog in material och läste igenom det men det var ingenting som vi tyckte att vi skulle gå vidare med. Det är ändå 20 år sedan det skrevs och det är ju positivt att det riktar sig till alla kommunmedborgare, säger Lars Lassinantti (S), ordförande för revisorerna.
Avtalet är gammalt men fortfarande giltigt?
– Man kan väl tycka att det inte var helt lämpligt som det gjordes. I dagens läge hade man gjort annorlunda.