"Jag orkar inte längre" 23 år i rullstol utan assistans för Sari Paananen

Sari Paananen är förlamad från midjan och nedre delen av kroppen efter en svår trafikolycka 1987. Hon bor på egen hand i en lägenhet på Hertsön och klarar det mesta själv.
Egentligen vill hon inte klaga och det är hennes syster Carina Paananen-Alsaghir som vill att NSD ska berätta om hennes situation.
- Jag får ibland dåligt samvete för att jag inte kan hjälpa Sari mera än jag gör, säger Carina Paananen-Alsaghir.
"Jag borde ha rätt till hjälp"
- Jag vill inte att min syster ständigt ska behöva ställa upp. Jag borde ha rätt till hjälp. Två gånger har jag sökt hos kommunen om att få assistans men fått nej, säger Sari Paananen.
Hon beskriver svårigheterna speciellt vintertid, hur hon får skotta för att ta sig ut och ta sig fram utanför huset. Sari Paananen tar fram kommunens papper om varför hon inte har rätt till någon hjälp:
"Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service."
Så lyder personkrets 3 i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
- Jag kan klä mig själv, jag kan duscha mig själv, laga mat, äta och prata. Då är jag enligt reglerna helt frisk. Det är som ett moment 22, säger Sari Paananen.
Men 40 procent av kroppsfunktionerna räcker inte för att klara ett liv utan assistans.
- Reglerna bygger på att den som är handikappad har anhöriga eller vänner som ständigt kan hjälpa till. Jag behöver hjälp när jag ska städa, handla, bära bort soporna och när det snöat mycket och jag måste ta mig ut till bilen i garaget.
Måste överklaga
Sari Paananen tror ibland att hon kanske kämpat för mycket. För tolv år sedan försökte hon bestiga Kebnekaise, men fick efter nio dagar ge upp när kylan blev för svår.
Den gången skrev NSD också om Sari Paananen.
- Jag kanske i stället ska visa mig hjälplös och inte kämpa, men det är jag för stolt för. Det borde räcka med sanningen. Jag vill inte hålla på och överklaga kommunens avslag. Så vill jag inte ha mitt liv, säger hon.
Gerd Bergman är chef för verksamhetsområdet individ och familj vid socialförvaltningen i Luleå. Hon säger så här om Sari Paananens möjligheter till assistans:
- För att få insatser enligt LSS måste man tillhöra personkretsen. Det gäller både om man vill ha statlig eller kommunal assistans. Det som återstår för henne är att överklaga beslutet som vi fattat.
- Vi har inget emot att våra beslut överklagas och vi är också skyldiga att hjälpa till med en överklagan. Det är inte det minsta krångligt.