"Jag jobbade mig blå"

I går sjöng hon och berättade om hur hennes liv har gestaltat sig före hon fick sin diagnos, och efter hon fick veta, att hon har adhd.
I landstingshuset var den stora salen fylld med människor som vill veta mer om hur det är att leva med en adhd-diagnos som vuxen.
- Jag bor i Uppsala och arbetar med mitt eget företag i dag. Jag ger konserter, har gett ut en cd och föreläser. Men jag bygger upp företaget vartefter, och tar varje uppdrag för sig.
Välutbildad lärare
Helene Schöning Fahlén klarade av skolan bra och har utbildat sig till lärare i svenska, samhällsorienterande ämnen och musik.
- Ämnena var aldrig några prob-lem. Men jag var alltid helt utmattad när jag kom hem. Jag jobbade för att klara av allt lika bra eller bättre än de andra. Jag hade två uppdrag - dels att utföra mitt jobb trots mina svårigheter, dels att lyckas dölja att jag har svårigheter. Jag jobbade mig blå.
Orkade inte slita
För fyra år sedan när Helene Schöning Fahlén var 35 år så kom hon på att det var något som var annorlunda för henne.
- Jag hade slitit och arbetat och kom inte i kapp. Då ställde jag mig i kö för att få veta om jag hade adhd.
Helene Schörling fick sin diagnos 2007 och hjälp av en adhd-sköterska 2008 på hösten.
Fyra års väntan
Vilket innebär att hon fick vänta
i sammanlagt fyra år innan hon fick tillgång till stöd och hjälpmedel.
- Jag har en klocka, en timetimer, som visar tydligt hur lång tid det är kvar till arbetsuppgiften ska vara klar. Jag har också en handdator som hjälper mig att både påminna om de tider som jag ska passa varje dag och om alla prylar som jag ska ta med mig.
Hjälpmedel viktiga
Hur viktigt det är med hjälpmedel som ger tidsuppfattning poängterar Helene Schörling Fahlén gång på gång.
- Vi lever i ett samhälle där vi hela tiden använder tiden som måttstock. Hade jag bott i en by i Afrika hade jag klarat mig utan uppfattning om tid, men i vårt samhälle har jag behov av att ha ett stöd från både klockan och handdatorn. Då kan jag koppla av mellan de olika klockslagen som jag ska passa.
När hon fick veta att hon har adhd kände hon det först en lättnad.
- De som känner mig väl sa, ja, det var det som du har! Men de som jag bara har ytlig kontakt med kunde inte förstå att jag har en diagnos.
Ett annorlunda liv
Nu börjar hon vänja sig vid att vara en person som har adhd. Men det är en av de saker som definierar henne.
I dag är hon mest "Leneh" en musiker som sjunger och spelar egna sånger.