”Jag har alltid behållit min lust”

Lisa Nilsson har gjort många konserter med Norrbotten Big Band genom åren. Hon berättar om en varm och mångårig vänskap med bandets konstnärlige ledare Joakim Milder, och om deras samarbete som repertoaren till lördagens konsert vid Torneälven bygger på:

– Det var en dröm för oss att få göra en fullängdskonsert utifrån material som vi valt tillsammans, utan att ta hänsyn till något annat än de sånger som vi älskar. Det blev en blandning av Tom Jobim och Burt Bacharach. Vi valde helt utifrån vår egen personliga lust.

Hon lovordar Joakim Milder som saxofonist, som arrangör – och som musikalisk själsfrände:

– Vi har många gemensamma nämnare i förhållandet till musik. Det blev ett starkt konstnärligt möte från början som lade grunden, och det tror jag märks för musikerna som spelar. Det här är inte bara en slump eller hoprafsat, utan väldigt omsorgsfullt skapat.

En av låtarna är Lisa Nilssons egen ”Full måne” från skivan ”Sånger om oss”, och den finns med av en speciell anledning. Hon skrev den redan 2005 när hon bodde i Brasilien, med visionen att det skulle vara ett stort blåsarrangemang. Men när skivan spelades in så passade det inte.

– Man slänger inte bara in ett storband på en låt hur som helst, så det blev en mer minimalistisk version på skivan, med en ensam trumpet. Men när vi fick den här möjligheten insåg vi att nu kan vi faktiskt göra det fullt ut, precis som jag drömde om, så att den får förlösas i full volym och dynamik. Så då gjorde vi det, och den älskar jag verkligen att sjunga med dem. Jag tycker att det är en rolig historia bakom, som jag brukar berätta på scenen.

Hon avslöjar också att hon har skrivit egen musik sen hon var liten – som senare spelades in:

– En låt som jag skrev när jag var 17 år fick till slut förverkligas när jag var 30. Den heter ”Min man” och är med på ”Små rum”. En sån där gammal kärlekshistoria som jag sedan skrev om lite, ”vuxnade” till den, så den blev mer representativ för den jag hade blivit.

Lusten till skrivandet har Lisa Nilsson också känt så länge hon kan minnas:

– Jag är väldigt intresserad av språk och dialekter. Och att formulera saker och lyckas sätta ord på känslor och händelser som når fram till folk, det har jag varit förtjust i ända sedan jag var barn.

När hon ska välja en favorit från konserten får hon fundera lite:

– Oj, det är svårt, för alla är favoriter. Jo, men det finns en som jag längtar lite särskilt efter just i dag, en sång som heter ”Nightingales”, näktergalar.

Låten kommer ursprungligen från det engelska bandet Prefab Sprout, som Joakim Milder gjorde en hyllningsskiva till 2012 med jazztolkningar av bandets popmusik.

– Jag tycker att den är så vacker, och texten är så kul och fin. Så den ser jag fram emot att sjunga igen, jag har saknat den.

Lisa Nilsson slog igenom för 30 år sedan, och hon har behållit sin position genom alla åren.

– Jag tror att det i grunden handlar om att jag är en ganska mångsidig artist som även är dansutbildad och skådespelare. Jag kan göra många olika saker och tycker om att testa nytt hela tiden. Så jag har behållit min egen lust, och sett till att behålla den, säger hon och tillägger:

– Jag tror att själva musikerskapet i det jag gör är det vinnande konceptet. Jag gör nytt, skapar hela tiden och är kreativ, och det gör att jag utvecklas. Så tror jag att man kan hålla sig relevant för sig själv och för publiken under ett helt liv.

Mångsysslaren Lisa Nilsson bemästrar många olika genrer, och har svårt att välja vilken som ligger henne närmast. Men till jazzmusiken återkommer hon ständigt:

– Pappa är jazzmusiker (pianisten Gösta Nilsson) och min styvmor är jazzsångerska. Det är ett ursprung, en av de stilar jag kan bäst och bottnar mest i. Så dit måste jag återvända. Det är också där som jag blir mest utmanad, och utvecklas mest som musiker.

Hon nämner även den brasilianska musiken som en viktig del av hennes musikaliska mognad:

– Den kom in i mitt liv när jag flydde landet i långa perioder i början av 2000-talet. Jag längtade efter rytm och musik som inte hörde ihop med radiolistor och skivbolag. Jag ville spela utifrån lust och utveckling. Nu är den en del av vad jag gör, och finns med i konserten på Kalottjazz och blues som en ingrediens, en av alla kryddor.