"Jag blev väldigt illa berörd av deras propaganda"

Det var i söndags vid halv fem-tiden som en ung man i 25-årsåldern kom till Bitti Lindmarks dörr på Porsön. Hon satt utanför och märkte att hunden började skälla mot mannen.
–  Han såg ut som vem som helst. Jag sa åt honom att lägga reklamen som han hade med sig i brevlådan och att inte vara så rädd för hunden, säger Bitti Lindmark.

Ingen frihetFörmodligen hade hon agerat annorlunda om hon visste vad mannen lagt i brevlådan. En propagandafolder som manade till självförsvar mot invandrare och störtandet av det mångkulturella samhället.
– Jag blev väldigt illa berörd av deras propaganda, säger Bitti Lindmark.

Nu ligger propagandabladet ihopskrynklat på hennes köksbord.  Hon har lämnat in en polisanmälan mot händelsen för att se om rättsväsendet anser att fallet är hets mot folkgrupp.
– Jag har även kontaktat kommunalrådet Karl Petersen.
Nu riktar sig även Bitti Lindmark, tillsammans med sina grannar Hugo Quisbert och Margarita Korenkova, till samhället för att varna om gruppen Svenska motståndsrörelsen (SMR).

– I deras samhälle finns ingen frihet att tänka. Det är inte bara invandrare som mig som är deras fiende, det är hela vårt svenska samhälle och struktur som hotas, säger Hugo Quisbert.
Även Margarita Korenkova, som har rötter i Ryssland, känner sig oroad över utvecklingen.
– När jag först kom till Sverige lärde jag mig och respekterade normerna och lagarna som fanns. Nu säger den här organisationen, som inte gör det, att jag är ett hot. Det svenska folket behöver inte det försvaret, säger hon.

Förintelsen glömdPorsön är också ett av Luleås mer invandrartäta områden, varför de undrar varför Svenska motståndsrörelsen riktar sina insatser där .Förmodligen för att SMR antar att missnöjet med invandringen är störst där.
Hugo Quisbert arbetar som systemutvecklare på universitet och uttrycker sin besvikelse.
– Det är bara 65-70 år sedan förintelsen inträffade, men den verkar de här grupperna redan ha glömt. Alla slutna system, systemen som de förespråkar, är självförgörande. I stället måste vi konfrontera demokratin med dess svagheter. Vi måste väcka en debatt och utbilda människor, säger han.
Bitti Lindmark håller med.
– Sån här propaganda spär på oron hos dem som redan är lite främlingsfientligt inställda. Jag hoppas jag slipper den här sörjan i min brevlåda i framtiden, säger hon.