Isak Utsi, 28 år, tar över efter S-ikonen Britta Flinkfeldt Jansson den 16 september i år. Då är det ganska precis ett år sedan Britta Flinkfeldt signalerade att hon ville lämna politiken.

– För mig är hon en förebild, den där rösten som jag ofta lyssnar till när jag hör och läser om glesbygdspolitik eller strukturella problem i utjämningssystemet i Sverige. Jag vet att det finns en väldigt stor förväntan från omgivningen, från samhället, att någon ska kliva in och vara en stark röst som Britta. Men jag tror att alla har full respekt för att jag kommer att hitta min egen röst, mitt eget sätt att tala på och arbeta på 

När vi träffas har det inte gått ett dygn sedan Isak Utsi fick kommunfullmäktiges förtroende. Arbetskamraterna på Luleå Business region gratulerar den nye, i många bemärkelser, kommunpolitikern. Det uppdrag han nu fått, som kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog, är hans första inom partipolitiken. Tidigare har han varit kårordförande på LTU och ordförande i Sáminuorra, det samiska ungdomsförbundet. Förbundet har en policy enligt vilken man ska verka partipolitiskt obundet.

Hade dina kollegor inom ungdomsförbundet vetskap om att du hade socialdemokratiska sympatier? 

– De flesta av mina kollegor har kanske förstått att jag har legat mer på den vänstra skalan. Men i den rollen var det väldigt viktigt att agera obundet, så det fanns väl poänger i att inte vara helt tydlig. Jag är en sådan person att jag kan samarbeta med de flesta. När du jobbar för en organisation så handlar det om att hitta dem som är dina allierade och vänner. Oavsett parti, nästan.

Kan du överföra det på partipolitiken i Arjeplog?

– Samverkan är väldigt viktigt även i partipolitiken och de erfarenheter jag fått i Arjeplog de senaste veckorna är att man har ett fullmäktige där alla vill Arjeplogs bästa och försöker hitta lösningar gemensamt i stor utsträckning. 

Du är jokkmokkare, har bott i Luleå snart tio år och nu blir det Arjeplog. Många blev förvånade när det blev just nu som blev valberedningens förslag till ny ks-ordförande. Hur tänkte du där?

– Det var en ganska liten sak att fundera på. Arjeplog är likt Jokkmokk på många sätt, både stämningsmässigt i samhället, men det finns också ganska lika förutsättningar strukturellt. Stor kommun, stor yta, liten befolkning och man får vända på skattekronorna ibland.

– Det som skiljer är att det är en annan älvdal.

Du har varit mycket i Arjeplog de senaste veckorna. Hur tar folk emot dig?

– Jag har fått ett otroligt fint bemötande, både initialt från partiet och från människor jag har träffat när jag har varit i Arjeplog på olika besök. Man är positiv, välkomnande. Man försöker hjälpa till, men engagerar sig i frågor om boendet och liknande och berättar väldigt frikostigt.

– Hittills har jag känt mig väldigt varmt välkomnad av alla. 

Om du hade fått motsvarande fråga från Jokkmokk, hur hade du ställt dig då? 

– Jag tror inte att… (lång tystnad).

– Bra fråga. På ett sätt kan det vara lättare för mig att vara kommunalråd i Arjeplog än i Jokkmokk. Men Jokkmokk hade också varit … Det hade varit en väldigt fin fråga att få.

Arjeplog och Jokkmokk är två kommuner som ser ganska lika ut. Är det låga skattekraften som är det stora problemet?

– Det är mycket. Det handlar om infrastruktur, det handlar om elförsörjning, det handlar om den stora geografiska ytan som medför att vissa saker kostar så mycket att genomföra.

Vi går till grunden. Isak Utsi, vem är det?

– Naturen har präglat mig. Jag har sedan jag var barn varit mycket i naturen, varit med renarna, sett de vedermödor som man möter i renskötseln, spenderat mycket tid i fjällen och i skog och mark.

– Det är en sida av mig. Det är den sida som har vuxit upp i Jokkmokk, gått sameskola, gått ett samiskt program på gymnasiet. Jag har vuxit upp i en väldigt trygg miljö.

Har du eget renmärke?

– Ja, det har jag.

Har du renar?

– Ja, det har jag också.

– Renskötseln har varit en stor fråga i mitt liv. Om jag skulle fortsätta med den.

Du övervägde att bli renskötare?

– Jag har tänkt på det mycket. Anledningen till att jag valde att studera i Luleå var att jag hade nära hem till renarna, för att kunna hjälpa till. Man måste hjälpas åt när det är mycket arbete som kalvmärkning, slakt, skiljningar. Det har jag försökt göra så mycket som jag har kunnat.

– Frågan för mig har då varit om jag var beredd att ta över det på heltid? Det är något som har präglat mig, valet i vars jag vill ställa mig i den frågan. Det har varit väldigt svårt att hitta vägen. Det jag någonstans har kommit fram till och som jag kände i det samiska ungdomsförbundet, är att man kan jobba för ett bra samhälle i norra Sverige och för sin kultur på olika sätt.

– Engagemanget i politik har varit mitt sätt att jobba för norra Sverige.

Är det fortfarande så att du funderar på att ta upp renskötseln?

– Ju längre man väntar desto svårare blir det av flera olika skäl. Just nu är detta fokus och jag hoppas kunna hjälpa till i renskötseln i den utsträckning som går.

– Jag får väl se vart tiden tar mig, helt enkelt. 

Kan du se i framtiden en plats i riksdagen?

– Jag vill jobba för samhället tillsammans med andra som också vill jobba för ett bra samhälle. Det är i det arbetet jag finner kraft och tycker att det är kul att jobba. Nu ser jag fram emot att göra det i Arjeplog, göra mitt allra yttersta för kommunen och kommunens invånare. Hur länge jag gör det, det vet vi inte och jag vet inte heller vad som händer sedan.

– Absolut att jag skulle kunna ta andra politiska uppdrag, men det skulle också kunna bli något helt annat i framtiden.

Du är 28 år och har ett uppdrag som kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd. Känner du att du är redo?

– Jag har funderat mycket sedan jag fick frågan. Är det här något jag är villig att ta på mig? Jag är en sådan som vill veta en del innan jag säger ja. Det har jag lärt mig de senaste åren; ta reda på så mycket du kan och gör informerade val. Jag tror jag klarar det och kan göra ett gott arbete för Arjeplog.

Är åldern en merit eller en belastning?

– Det kommer alltid att finnas människor som tycker si eller så om ålder. Hade jag varit äldre hade de haft åsikter om det, nu kommer det att finnas dem som frågar sig ”Är han torr bakom öronen?”

– Politiken ska representera samhället och de människor som bor där. Och det gör både yngre och äldre människor med olika erfarenheter. Jag tror att unga människor tycker att det här är kul. Absolut.