De senaste åren har varit tuffa för kvinnojouren.
– Vi har haft en nedgång i föreningen och fick inte till en styrelse förra året, så vi hade en platt organisation med beslutande medlemsmöten. Men nu känner vi att vi måste göra någonting för att få fart på verksamheten igen, säger Eva Engman, jourkvinna.
Trenden i Sverige är att allt fler kommuner bygger upp sina egna mottagningar dit utsatta kvinnor kan söka sig. En utveckling som applåderas av Eva Engman och Mildred Hedberg, så länge det inte blir på bekostnad av kvinnojourernas verksamhet.
Har ni fått signaler om att det kan bli så?
– I Luleå har vi inte hört det rakt ut, men det finns kommuner i Norrbotten där kvinnojourer riskerar att läggs ner, såsom i Överkalix där kommunen dragit ner finansiering till kvinnojourens anställda. Kvinnojouren i Arvidsjaur får ingen finansiering alls från kommunen, säger Eva Engman.
Engman och Hedberg menar att ideella kvinnojourer måste få finnas kvar, och fungera som ett komplement till myndigheter.
– Det går över till att blir mer och mer myndighetstänk. Det är allvarliga brott som kvinnor blir utsatta för och det ska kommunen ta hand om, det är de skyldiga till enligt socialtjänstlagen, men det är viktigt att vi finns som ett komplement, det är väldigt många kvinnor som inte vill ta kontakt med socialtjänsten, säger Mildred Hedberg, jourkvinna.
En kvinna som möter en annan kvinna, som kan lägga armen om henne och vara ett stöd, en medsyster. Det är en av de största fördelarna med den ideella verksamheten, framhåller de.
– Vi vill vara självständiga, fortsätta vara en ideell feministisk kvinnojour som ger stöd och skydd till kvinnor, och även barn, säger Eva Engman.
Deras verksamhet är beroende av de pengar som Luleå kommun beviljar dem.
Nu väntar de på besked från socialnämnden om det blir någon finansiering för 2014.
– Helst skulle vi vilja ha medel för tre år framöver, så att vi kan planera vår verksamhet bättre.
De har kört en rekryteringskampanj som resulterade i elva nya medlemmar, som fullföljt en grundutbildning för att få arbeta på kvinnojouren eller tjejjouren. Den kunde göras genom pengar från riksorganisationen Roks.
Tjejjouren har fått beviljat 500 000 kronor om året i tre år framöver, från Luleå kommun.
Iris har också ansökt om utvecklingsmedel hos Socialstyrelsen för att få igång sin barnverksamhet igen. De hoppas på att kunna anställa och börja använda barnrummet som redan står färdigt. Planer på att söka pengar till en studieresa till Island finns också, ett land som arbetar mycket med jämställdhetsfrågor.
– Vi försöker få igång ideella jouren igen, så att kvinnor kan nå oss på kvällar och helger, säger Eva Engman.