Intim spelning med Monty - men publiken uteblev

Handen på Hjärtat-turnen drar igenom landet för tredje gången i år och visar upp det allra färskaste på den svenska popfronten. Detta brukar äga rum i Kulturens Hus Lilla sal men den här lördagskvällen var det flyttat till baren på samma plan, vilket var ett betydligt bättre tillhåll för såna här intima spelningar. Tidigare Handen på Hjärtat-kvällar har inte haft så stor publiktillströmning, och i lördags kunde jag uppskatta att ungefär trettio personer kommit för att se Monty.

Succén är ett faktum; En till himmel med Monty och Lorentz M. Zakarias har spelats ihärdigt på P3 under hela våren. Albumet 2010 kom för drygt en månad sen och det finns inga indikationer på att Monty är en one hit wonder. När jag lyssnat igenom skivan har jag tyckt den känns lite slätstruken och outgrundlig, men när man förstår Montys influenser så klarnar det. Allt från Jay Z till Mauro Scocco går att urskilja och det är så grymt bra att det finns mer R n' B än indie bland influenserna. Spelningen tar form i ett ständigt synthdis, genomgående kör och nostalgiosande texter.

Och han kommer verkligen till sin rätt på scen snarare än på skiva. Monty berättade lite i mellansnacket om sin prestationsångest och att idolen Mauro Scocco "godkände" hans låt En till Sarah på villkoren att han fick två tredjedelar av Stimintäkterna.

Under kvällen spelade de bland andra Skrik Mitt Namn, Seglaren, Chuck Lidell och givetvis En till himmel. Som den eurodancenörd jag är, blev jag eld och lågor över att refrängen på en av låtarna, som utgjorde en sampling av klassikern Rhythm of the night med Corona. Som extranummer sjöng han en svensk cover på Beyoncés Halo, på svenska Gloria. Det var ett naket och öppet sångnummer som nästan slog hål på mitt stenhjärta. Jag kan inte annat än beklaga att inte fler kom och lyssnade på Monty, men jag tror det kan ha något att göra med Kulturens Hus marknadsföring.