Inlandets räddning?

Lars Westin är professor i regional ekonomi och föreståndare för Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet.
Även om han använder liknelsen om Norrland på väg att bli en norsk oljeplattform med gästarbetare, så ser han möjligheter för en god framtid också för inlandets kriskommuner.
- Det bestämmer medborgarna i kommunerna själva. De som vill bo där måste skapa sådana miljöer att de klarar av att tjäna lika mycket pengar som på andra ställen. Om fler ska flytta dit måste man ha en öppen attityd till folk utifrån och se till att få igång bra affärsverksamhet.
Men det har ju bara gått utför sedan 1960-talet för glesbygdskommunerna?
- Det går bakåt för de fyra nordligaste länen. Orsaken är att den regionala utvecklingsstrategin misskötts alltsedan. Man har inte klarat att bygga det folk efterfrågar och det folk efterfrågar är intressanta stadsmiljöer och intressanta landsbygdsmiljöer nära städerna.
Huvudproblemet
Det bästa för glesbygden är en stor stad i närheten.
- Huvudproblemet här i Norrland är att det inte finns städer av större storlek. Det ger ett svagare stöd för hela landsdelen, säger Lars Westin.
Det finns exempel på mindre kommuner som lyckas vända trenden. Annika Lidgren, utredare på Tillväxtverket, framhåller Haparanda som ett exempel.
- Haparanda vände på kuttingen och såg sin stora marknad. I ett internationellt perspektiv finns i Norrbotten enorma rikedomar. Det gäller att hitta förädling av produkterna och inte forsla iväg råvarorna, säger hon.
Fara för Pajala
Pajala står inför en vändning när gruvbrytningen kommer igång, men där finns faran för en oljeplattformsframtid, att de som arbetar i gruvan inte bor på platsen.
- Pajala måste se till att de som arbetar med gruvan bor i Pajala så att vinsterna går till Pajala. Det gäller att locka med ett attraktivt boende och då kan det handla om andra områden än de som kom till under skogsnäringens tid, intressanta naturmiljöer på pendlingsavstånd, säger Lars Westin.
Glesbygden attraktiv
Han pekar också på att det finns de som vill till Norrland och glesbygden.
- Sverige aldrig varit så höga fastighetsvärden i fjällen som nu. Det är ett tecken på attraktivitet.
Också hos Tillväxtverket, som ärvt en del av nedlagda Glesbygdsverkets uppdrag, finns en tro på glesbygdskommunernas överlevnad, om de tar tillvara de egna möjligheterna.
- Det sker en inflyttning till Norrland av holländare och tyskar. De väljer ofta väldigt avlägsna ställen, nästan i väglöst land. För de som bor i tättbefolkade Europa är glesbygden attraktiv, säger Annika Lidgren.

Inlandets räddning?

Som en norsk oljeplattform där man jobbar men inte bor. Professor Lars Westin varnar för en sådan utveckling i kommuner som Överkalix.Här är hans alternativ för inlandets överlevnad:- Vinsterna från naturresursindustrin måste stanna i regionerna och investeras i bra boendemiljö.