Under många år jobbade Inger Wallin som projektledare på Centek och det var i hennes roll där som hon kom i kontakt med kvinnliga ledare runt om i världen.
– Upprinnelsen till det hela var att vi fick höra talas om Sidas sjätte biståndsmål och Centek hade sedan tidigare en internationell trainersutbildning för gruvfolk. Jag hade också jobbat med ledarskapsutbildningar i Ryssland och Kina under några år. Det föll det sig naturligt för oss att satsa på det och tillsammans med min kollega Lena Trojer planerade vi utbildningen Wim - Women in management, berättar Inger Wallin när vi träffas över en kaffe i hennes hem på Bergnäset.
Grundidén bakom utbildningen, förklarar Inger, var att den skulle handla om ledarskap på kvinnors vis och jämställdhet på svenskt vis.
– Första året bjöd vi in kvinnor från Asien till Wim-kursen, året därpå bestämde vi oss för att bjuda in afrikanska kvinnor och tredje året kvinnor från Latinamerika. Kursen utformades så att en grupp kvinnliga ledare bjöds in till en fyra veckor lång kurs i Luleå och en uppföljningsvecka i deras hemländer där de fått i uppgift att jobba med ett förändringsprojekt på hemmaplan.
Utbildningen togs under de elva åren väl emot av kursdeltagarna, totalt 300 kvinnor från 50 olika länder. Flera nya nätverk bildades och Inger Wallin berättar att deltagarna även efter kursen haft stor nytta av varandra.
– Under några år sammanförde vi också kvinnor från olika kontinenter till samma kurs, men det uppstod svårigheter i och med att uppföljningsträffarna var i deras hemländer så det blev svårt att praktiskt organisera dem.
Att ha haft möjligheten att på nära håll se de nätverk som bildats mellan deltagarna efter kurserna har varit berikande, anser Inger Wallin.
– Många har upplevt kursen som en höjdpunkt i deras karriärer och de har fortsatt att hålla kontakt och bildat egna nätverk. Många av dem finns fortfarande kvar. De har också kunnat konstatera att trots att förutsättningarna och livsvillkor skiljer sig åt mellan länderna så är det ändå mycket som förenar dem.
Inger Wallin själv konstaterar att de många mötena under åren lämnat starka intryck även i henne. Tyvärr blev det från Sidas håll ingen fortsättning på projektet något som väckte tanken hos Ingrid att skriva en bok om sina många möten och upplevelser från åren.
– När jag gick i pension 2010 kände jag att jag ville fortsätta jobba med frågorna om jämställdhet och kvinnors situation i världen. Jag är bland annat med i det kvinnliga nätverket soroptimisterna och det känns bra att jobba för att kvinnor runt om i världen ska få det bättre.
Men bokdrömmen levde vidare i Inger. För att komma i gång med skrivandet anmälde hon sig till en tre terminer lång skrivarkurs på universitetet.
– Jag fick väldigt mycket stöd och hjälp där och så småningom låg ett bokmanus klart och jag vände mig till några förlag som var intresserade men var osäkra på vilken marknad som fanns för boken.
Manuset förblev liggandes något år tills att Inger för drygt ett år sedan bestämde sig för att plocka fram det igen. Denna gång var det också ett förlag som nappade på att ge ut boken.
– Det känns fantastiskt spännande och intressant. Jag har ju skrivit boken helt utifrån mitt eget perspektiv och har velat förmedla starka kvinnors berättelser utifrån deras drivkraft och livsvillkor.
På lördag presenterar Inger Wallin för första gången sin bok i ett större sammanhang då hon är en av programpunkterna under Bokfesten 2018 i Kulturens hus.