Ingen marknad för ond musik

Ungefär 150 personer hade hittat till Kulturens Hus lilla sal på fredagen där en fullblodig metalspelning hölls. Arrangörerna i deathmetalbandet Abernaith från Luleå skulle också ha spelat kvällen till ära, men fick tyvärr lov ställa in på grund av att deras sångare hade problem med halsen. Därför frontade metalbandet Birch Island Bastards från Björksgatan som gjorde sin första spelning någonsin. De spelade ganska trashig metal som lät väldigt inrepat och de verkade vara långt mer scenvana än vad de uppenbarligen är. Gitarristen var prydd i en hjälm med spikes och sångren hade ordet "SLAKT" i rött skrivet tvärs över bröstet.
Beneath My Feet har nyligen lagt till sig med en ny bandmedlem. Deras gitarrsolon var kvicka på att avlösa varandra och basen pumpade på monotont. De dedikerarde låtar åt alla väderstreck, bland annat till vänner i publiken och Avenged Sevenfolds nyligen bortgångne trummis. Men jag måste tyvärr meddela att deras koncept för hur medlemmarnas olika musiksmaker bidrar till skaparprocessen (som bandet beskriver på sin Myspace) inte verkar fungera något vidare. Deras konsert föll mig inte i smaken och jag tyckte det lät mest platt och tjatigt och som bäst, mediokert.
Tråkigt nog så försvann nästan hela publiken lagom tills det blev death/blackmetalbandet Chaossworns tur att entra scenen. De kommer från Haparanda och var tidigare kända som Cryptic Death. Egentligen borde det varit de som drog fullt hus, men det verkar inte finnas så stor marknad för så pass hård och ond musik i Luleå. De gav en väldigt tight spelning i högt tempo och visade verkligen vad de gick för. Eftersom de har alla hästar hemma på det musikaliska planet vill jag passa på att framföra lite positiv kritik och ett önskemål på mer visuell ondska, till exempel i form av drakfjällsliknande kreationer som scenutstyrsel. Det hade verkligen varit grädden på moset.

Ingen marknad för ond musik

Metalkväll på KultanLilla Salen, Kulturens HusFredag 19:30