Gör det verkligen någon skillnad att släcka lamporna i en timme?
Mycket riktigt utgör belysning ingen stor del av de globala utsläppen, och att släcka lamporna i en timme en gång om året räddar inget klimat. Earth hour är dock ingen energisparkampanj, utan ett sätt att uppmärksamma makthavare på klimatfrågan.
Vad kan privatpersoner göra för klimatet?
För att nå klimatmålen måste vi lägga om vår kost. Köttet står för de största matutsläppen, så att äta mer vegetariskt är i princip ett måste. Nöt- och lammkött bör bytas ut mot klimatsmartare alternativen fläsk, fisk och fågel. Tänk på att även mejerivaror orsakar stora utsläpp. Släng mindre mat – planera dina inköp, förvara maten rätt och släng den inte bara för att bäst före-datumet passerat. Åk kollektivt eller samåk när du måste åka bil, och överväg att ha internetmöten i stället för att flyga. Dra ner på elkonsumtionen hemma, byt ut gamla vitvaror mot nya, sänk temperaturen en grad och se över din bostads isolering.
Spelar det någon roll vad svenskar gör om inte de stora utsläppsländerna börjar sänka sina utsläpp?
Förvisso släpper länder som Kina och Indien ut mer växthusgaser än Sverige – men gemene svensk har en livsstil som orsakar långt mer globala utsläpp än exempelvis den genomsnittliga indiern. Och – om svenskarna till exempel drar ner på sin elkonsumtion samtidigt som den förnybara elproduktionen byggs ut kan Sverige exportera el för att hjälpa andra länder sänka sina utsläpp.
Är det verkligen helt säkert att människan orsakat klimatförändringarna?
Kort och gott: Ja. I stort sett alla klimatforskare är eniga.
Vad kommer att hända med Norrbottens klimat?
Norrbotten är ett av de områden i Europa där klimatförändringarna kommer att märkas mest – medeltemperaturen kan öka med upp till 5 grader. Klimatet blir blötare, somrarna längre och vintrarna mildare. Jordbruket kan gynnas eftersom vegetationsperioden blir längre, men samtidigt kan parasiter som i dag inte finns i länet röra sig norrut. Byggnader kan få problem med svamp och förruttnelse, vägar måste anpassas till det fuktigare klimatet och djur som trivs i det kalla klimatet – exempelvis rödingen – kan få svårt att överleva.
Är det realistiskt att försöka begränsa växthuseffekten till 1,5 grader till 2100, som är målet i Parisavtalet?
Det är realistiskt, men kräver omedelbara åtgärder. FN uppskattar att utsläppen av växthusgaser måste vara nere på noll år 2050 för att nå målet, vilket kräver omfattande förändringar världen över.
Fotnot: Svaren bygger på uppgifter från en rad klimatkunniga personer.