I professorns kök ryms mikrobageri och pralinfabrik

Han är professorn som matat sin surdeg i 20 år och ägnar sig åt chokladtillverkning på molekylnivå. "Drömmen är att öppna ett café med bröd och praliner", säger Peter Parnes som experimenterar för att ta fram en godbit att vinna pralin-SM med.

Agneta och Peter låter sig väl smaka av macarons och fröknäcke av svart sesampasta

Agneta och Peter låter sig väl smaka av macarons och fröknäcke av svart sesampasta

Foto: Birgitta Lindvall Wiik/frilans

Luleå2023-02-15 10:30

Köksbordet i villan på Porsöberget är uppdukat med säckar av finaste spannmål, choklad som ska förvandlas till praliner, kakaobönor och rostade kakaonibs. På köksön har Peter Parnes, 51, dukat upp praliner i alla dess former och färger och här står också kvarnen som han mal sitt eget mjöl med och en flingmaskin som han beställt från Österrike. 

Peter Parnes lämnar ingenting åt slumpen när han bakar och skapar godsaker. 

Allt görs från grunden.

– Jag har alltid grottat ner mig ordentligt i det jag är intresserad av. Bakat har jag gjort sedan jag flyttade hemifrån, säger Peter Parnes som är född och uppvuxen i Malmö och hamnade i Luleå när han efter gymnasiet kom in på ingenjörsutbildningen vid LTU.

– Jag tog fram en karta och följde kustlinjen med fingret. När jag kom upp till Umeå och ännu inte var framme förstod jag att Luleå låg väldigt långt norrut, skrattar Peter och säger att planen var att plugga klart och flytta söderut igen. 

Det är 30 år sedan den planen sprack.

undefined
Agneta och Peter låter sig väl smaka av macarons och fröknäcke av svart sesampasta

Han gjorde forskarkarriär, drev egna bolag, jobbade i Silicon Valley innan han återvände till Luleå. Var Peter Parnes än bott har han fortsatt att baka och den surdegsgrund han använder till brödet är minst 20 år gammal.

Peter Parnes har testat sig igenom alla mjölsorter som finns och för några år sedan bestämde han sig för att gräva ännu djupare i brödbakandets konst. Under ett skånebesök hos sin mamma köpte han en mjölkvarn, och i samma veva besökte han en gårdsbutik som sålde svedjeråg.

– Jag köpte med mig flera gamla sorters spannmål som i många år var försvunna från marknaden, säger Peter Parnes och berättar att när man började massproducera mjöl på 50-talet, för att förenkla livet för kvinnorna som skulle ut i arbetslivet, försvann de här gamla sorterna. De återuppväcktes till liv på 90-talet av en professor vid SLU som själv började odla spannmål och fick med sig några bönder. Så föddes Ölandsvete, Dalavete och Hallandsvete.

– Det här är den första sortens vete som människan började odla för 12 000 år sedan, säger Peter Parnes och sträcker fram en hand full av enkorn och visar sedan skillnaden mellan hur tvåkorn och nakenkorn ser ut.

– Titta, vad många vackra nyanser! Bröd som bakas av dessa spannmål både doftar och smakar mer.

undefined
"Det här är den första sortens vete som människan började odla för 12000 år sedan."

I en bunke ligger nakenhavre i blöt. Den ska så småningom rostas till frukostflingor. På köksbänken har en sats pistagekräm precis blivit klar i våtkvarnen.

Det här köket är en verkstad där det ständigt är något på gång.

Peter Parnes skär upp morgonens baguetter som han bakat av mjöl som han såklart malt själv.

– Dessa har jag bakat med enkorn, Dalavete, Hallandsvete och Qvarnavete. Jag har rullat baguetterna i en fröblandning för att det blir så vackert.

Surdegslimporna är bakade igår, så att de hunnit bli saftiga.

– Det är lite svårare att baka med de gammaldags spannmålen, det gäller att veta vad man gör men det bli så mycket godare, säger Peter och sträcker fram ett smakprov medan har berättar om hur snabbt mjölet jäser och hur glutentrådarna beter sig. Det som Peter Parnes inte vet om bakandets processer är nog inte värt att veta.

– Jag gillar som sagt att gräva ner mig i mina intressen. Under en period lärde jag mig allt som finns att veta om kaffebönor och kaffetillverkning, hur bönorna torkas, hur man rostar sitt eget kaffe och vilket kaffe som är godast. Det är en hel vetenskap, fullt jämförbar med finvinskulturen.

undefined
Mörk choklad med lakritsgranulat, salmiaksalt och ett härlig knäck när chokladkakan bryts är Peters senaste chokladsort.

Själv dricker Peter Parnes varken vin eller kaffe längre och vinkylen i hans och sambon Agneta Hedenströms, 53, kök är istället fylld med råvaror till pralintillverkningen. 

Intresset för de små läckerbitarna väcktes i höstas och i dag vet han exakt hur man ska göra kemiskt för att få det rätta ”knäppet” när man bryter en bit av chokladkakan och hur viktigt det är med ett exakt gradtal när man tillverkar sitt eget kakaosmörsilke.

Det handlar om Beta 5 -kristaller och avancerad kemi.

– Jag experimenterar just nu för att få fram rätt tjocklek på pralinskalen och det godaste innehållet. Målet är att ta fram en så fin pralin att den kan vinna förstapriset i pralin-SM så småningom.

Det är ingen tvekan om vad denna professor brinner för.

– Min framtidsdröm är att starta ett mikrobageri, ha ett café, ordna provsmakningskvällar och kurser i chokladtillverkning. Kanske ska jag göra det när jag blir stor?

Fakta

Namn: Peter Parnes, 51.

Familj: Sambon Agneta Hedenström, 53, projektledare, barnen Tovah, 22 och Oliver, 17, och Agnetas barn Frida, 27 och Hanna, 26 med familjer.

Bor: I villa på Porsöberget.

Gör: Professor och innovatör.

Aktuell med: Peters mikrobageri som har en egen Facebooksida.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!