Ordet "troféjägare" har också kommit att beteckna "rika människor betalar för att skjuta utrotningshotade djur”. Då handlar känslorna inte bara om ironi och avundsjuka, utan till och med om hat och våld mot jägare.
Troféer i Sverige är bland annat ståtliga älgkronor (men även hornkronor från andra horndjur) som är noga bedömda och som får poäng av bedömare som bedömer en rad kriterier och ger poäng. Björn Sundgren, jaktvårdkonsulent i Norrbotten hos Jägareförbundet, är en av dessa.
Han är själv älgjägare, men har ännu inte haft anledning att ta fram stålmåttbandet och göra en trofébedömning på någon älg som han har skjutit.
– Jag har haft troféälg i kikarsiktet, men jag fick inte tillfälle att fälla den.
Men han kände ändå känslan, och tvekan, inför att trycka på avtryckaren.
– En kluven känsla. Mäktig. Det är ett mäktigt djur, men samtidigt är det viktigt att ha kvar stora tjurar för att ha en kvalitet i älgstammen.
Älgarna med stora horn hade sin guldålder på 1980-talet, då den mäktiga Vuollerimälgen fälldes 1982. Björn Sundgren berättar också att flera älgar med stora hornkronor fällts i Överkalix och Pajala under början av 2000-talet. 1982 var året när man för första gången på allvar försökte få ner antalet älgar. Många älgar hade då hunnit bli tillräckligt gamla för att få stora horn.
– Hornkronorna är störst på de älgar som är runt sex år och upp till tolv, tretton år, berättar Björn Sundgren.
Han misstänker att i de ensliga svåråtkomliga fjälldalarna västerut kan det fortfarande finnas älgar med stora hornkronor.
– Det är lite synd att ordet troféjägare har fått en dålig klang, tycker Björn Sundgren.
– Det låter som om de jägarna skjuter bara för trofén och det är inte sant, inte ens i Afrika. Även där tar man tillvara på kött och skinn och det andra.
– Men det är nog så att jag känner ingen jägare som kallar sig för "troféjägare". Jägarna kallar det för "minnen", minnen av en lyckad jakt och fina naturupplevelser.
Vuollerimälgen som fälldes 1982 av den då 30-årige Leif Jacobsson är fortfarande den älg i Europa som samlat flest poäng.
– Det sägs att älgen som Leif Jacobsson fällde var den mindre av de som kom upp på hygget i Mattisudden...
Vuollerimälgens horn bedömdes i första skedet av välkände Edvin Nilsson i Jokkmokk, mannen som sett och fotograferat bamseälgar i Sareks nationalpark.
Poängsumman blev 420,19 poäng.
Björn Sundgren är en av flera trofébedömare i länet.
– Jägarna kan själva ta kontakt med någon bedömare. Bedömning kan också ske på olika mässor eller till exempel på med Jägareförbundets lokala avdelningar jaktvårdskretsarna.
Ett stålmåttband är det främsta redskapet för att mäta troféer. Det och matematik. Bedömaren räknar nämligen medellängder och annat.
Ett stort antal taggar på hornet kan naturligtvis vara bra, men är ingen garanti för att hamna ens på tiobästalistan över de bästa hornkronorna. I Västerbotten fälldes 2006 en älg av Rolf Nyman, Vilhelmina. Trofén hade 46 taggar!
– Det är nog världens fulaste horn, tyckte han själv i en intervju i Svensk Jakt 2017.
– Men det skapar uppståndelse.
Anmärkningsvärda troféer kan nämligen vara mer än ett minne för jägaren. De visas på mässor och utställningar och skickas mellan olika platser och länder och kan skänka sina ägare både ära och berömmelse i jägarkretsar.