Utifrån sett kan den tyckas märklig- aktiviteter ordnade av en starkt hierarkisk ledning, där de som står högst inte ens får bli tilltalade av studenterna. Men allt är på skoj och meningen är att studenterna ska komma in i klassen. I dag startar "nolleperioden", som sett ungefär likadan ut sedan år 1974.
– Det är helt enkelt roligt. Och ett enkelt sätt att komma in i klassgemenskapen, säger Konrad Rundqvist, kårordförande för Teknologkåren.
Högst upp i hierarkin står adeln, som bär frack. Efter adeln kommer överphösarna, följt av phösarna och efter dom kommer nollorna. För att komma i kontakt med aden måste studenden först prata med phösaren, som pratar med överphösaren som pratar med ett gosedjur på axeln som sedan framför meddelandet till adeln. Det är phösarna som gör det hårda jobbet för att aktivera studenterna och få dom att bli kompisar. Överphösarna och adeln ska skapa den mystiska och studentikosa stämningen. Idag är det fokus på lek och gemenskap, men så har det inte alltid varit.
– Om man kollar tillbaka flera årtionden, till 80-talet, har man hört på ryktesväg att det var en alkoholhets från phösarna. Den har vi helt tagit bort. Och trivseln har ökat.
Konrad Rundqvist tror att universitet runt om i Sverige har jobbat med alkoholkulturen.
– Alla universitet ser vikten av en ordentlig nolleperiod, de har också samma sunda inställning som vi har. Vi vet riskerna.
Den roligaste aktiviteten som inte får missas, är enligt honom själv utflykten, eller utphlykten som det heter på studentiska.
– Då får studenterna träffa föreningarna inom sin sektion och leka tillsammans med dem.