I 40 år har de trivts på Lerbäcken

Det är 40 år sedan bostadsområdet Lerbäcken började byggas och för Göte, 84, och Maja Wuopio, 80, som var först på plats är det i år trippel jubileum.

Foto: Kurt Engström

LULEÅ2015-02-22 10:15

Lerbäcken går hand i hand med projektet "Stålverk 80", Sveriges största industriprojekt som aldrig blev av.

I Luleå projekterades för nya bostadsområden dit de nyinflyttade kunde bo.

Lerbäcken och Kvarnbäcken var två nya bostadsområden där Lerbäcken mest bebyggdes med småhus.

Till Skillingvägen 11 flyttade familjen Wuopio in på hösten 1975, förutom Göte och Maja också de tre barnen, en dotter då 16 och tvillingpojkarna, då tolv.

– Vi var de första som flyttade hit, säger Göte Wuopio och tittar ut över uppfarten till parets enplansvilla. Det här var som nybyggarland.

Familjen Wuopio skulle egentligen ha hamnat på andra sidan Hertsövägen men så blev det inte.

– Vi sökte först villa på Hertsön men det blev Lerbäcken istället. Vi flyttade hit från Bergnäset. När vi kom hit första gången och tittade så var det bara lervälling här. Det var en byggarbetsplats helt enkelt. De här låga husen var tillverkade av Lindbäcks bygg i Piteå. Vi fick själva frakta bort jord, grus och sten, vi fick ta hjälp av traktor och lastbil.

Under alla år har familjen trivts som fisken i vattnet på Lerbäcken.

– Kanske hade man kunnat önska sig en kiosk här på området, samtidigt så har det varit lugnt och skönt här utan någon, säger Maja Wuopio.

Läget har också varit bra för paret rent arbetsmässigt.

Göte Wuopio arbetade på SSAB när han gick i pension och Maja Wuopio arbetade på Handelsbanken på Örnäset.

Paret har inga direkta flyttplaner.

De har hälsan även om det ymniga snöandet för några veckor sedan nästan blev för mycket, precis som för många andra lulebor.

– Vi hade snön över fönstret. Det driver också ganska mycket här, säger Göta Wuopio.

Maja Wuopio fyller i.

– Vi kan väl egentligen inte flytta härifrån, det är ju svårt att få tag i hyreslägenheter i Luleå. Vi står i kö hos Lulebo men det är det många som gör.

I husen närmast bor det grannar som också varit bofasta.

– Alla runt ikring är vi pensionärer men vi är nog bland de äldsta. Det bästa med Lerbäcken? Ja, det är väl lugnet och fridfullheten. Här bor vi halva året och den andra halvan bor vi i stugan på Björkön.

Familjen Wuopio har sannerligen anledning att fira i år. Förutom att det är 40 år sedan de flyttade till huset så har de i år varit gifta i 60 år och Maja Wuopio fyllde i onsdags 80 år!

2013 bodde 1 061 personer på Lerbäcken och 75 procent av bebyggelsen bestod av småhus.

De allra flesta, 370 stycken, var personer i åldrarna 40 till 64 år.

Medelinkomsten var 313 569 kronor, för män 362 811 kronor och för kvinnor 263 158 kronor.

46 procent av de boende hade eftergymnasial utbildning, 47 procent gymnasial utbildning och sju procent förgymnasial utbildning.

Lerbäcken

Hertsöns bostadsområde kompletterades i mitten av 1970-talet med ett villaområde norr om Hertsövägen. Området fick namnet Lerbäcken av den bäck som rinner genom området. Tillfartsvägen döptes till Lerbäcksvägen. Det namnet hade tidigare använts inom Hertsö-området men byttes år 1974 ut mot Backmyrvägen.

Enligt 1974 års stadsplan skulle området ge plats för 176 egnahem, 52 lägenheter i radhus, 31 alternativhus och ett servicehotell. Något servicehotell blev inte byggt utan området användes i stället för bostadsbebyggelse.

Vägen mellan Lerbäcken och Kvarnbäcken fick namnet Skiljevägen, dvs. en väg som skiljer de båda områdena åt. Gator och kvarter fick namn med anknytning till mynt och penningväsende m.m.

Kvarnbäcken

I slutet av 1960-talet var Luleå stad i stort sett fullbyggd inom stadsgränsen och man sökte efter områden för nyvillabebyggelse. Ett sådant område som kunde utnyttjas var Kvarnbäcken sedan Luleå skytteförenings skjutbana hade flyttats till den nya anläggningen vid Knöppelåsen.

En stadsplan fastställdes 1968. Området fick sitt namn av Kvarngärdsbäcken. Namnet var något för långt och kortades ned till Kvarnbäcken. Gatunamnen fick anknytning till kvarnrörelse o. dylikt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om