Invid gamla NJA-kajen pågår bygget av pilotanläggningen för Hybrit, som SSAB, LKAB och Vattenfall står bakom. Hybrit handlar om att försöka ersätta koks och kol i den järnmalmsbaserade ståltillverkningen med fossilfri vätgas. Istället för stora utsläpp av koldioxid får man bara vanligt vatten. Pilotanläggningen för att tillverka fossilfritt stål ska stå klar sommaren 2020.
Hybrit planerar att bygga ett tillfälligt pilotlager för vätgas på eller snarare inuti Svartöberget. LKAB äger marken och det finns kvar en del infrastruktur från tiden då LKAB hade sitt malmlager på Svartöberget som kan komma till användning för Hybrit, nämligen en tunnel. Vätgaslagret ska sprängas in i berget, det måste ligga nära pilotanläggningen och eftersom markförhållandena vid NJA-kajen inte lämpar sig för att anlägga ett berglager föll blickarna på Svartöberget. Tidigast 2021 beräknas bygget av gaslagret kunna starta.
– Det är en väldigt viktig pusselbit för Hybrit, säger Niklas Simonsson, senior forskningsingenjör på Vattenfall.
– Än så länge är det här på planeringsstadiet, vi för en dialog med myndigheterna innan vi tar det slutliga beslutet, betonar Niklas Simonsson vid en pressträff som hålls på SSAB.
Lagringstekniken som man har tänkt använda har tidigare utvecklats för naturgas, det finns en anläggning i Skallen, Halland som Swedegas äger där tekniken används. Pilotanläggningen på Svartöberget blir i liten skala, motsvarande 50 megawattimmar eller den energimängd som ryms i två oljetankar för villor. Vätgasen ska transporteras via ledningar till pilotanläggningen, det mesta av ledningarna kommer att gå över SSAB:s och LKAB:s fastigheter uppger Simonsson.
Vätgaslagret inuti Svartöberget är tänkt att drivas och användas i blott två år, 2022-2024.
– Runt 2024 är vi färdiga, då kan vi avveckla och återställa området.
Vätgasen som ska användas i Hybrit ska produceras fossilfritt genom elektrolys av vatten, vilket kräver stora mängder el. Genom att lagra vätgas under högt tryck kan man lagra den energi som produceras av exempelvis vindkraftverk.
En avgörande faktor för Hybrits framtid, den dag det blir aktuellt att bygga en större produktionsanläggning, är det svenska elnätets kapacitet för att överföra mer elkraft. Stomnätet i Sverige behöver byggas ut, men den frågan rår varken Vattenfall, LKAB eller SSAB över utan ansvaret vilar på Svenska Kraftnät.
– Det är komplicerat eftersom det tar så lång tid. Det måste byggas ut nu, säger Martin Pei, teknisk direktör på SSAB och styrelseordförande för Hybrit development.