Det har varit en av veckans stora samtalsämnen. För att inte säga det största.
Den erfarne polisutredaren Peter Springare i Örebro skrev ett inlägg på Facebook som började med orden ”Jag är så jävla trött”.
Sedan kom en lång utläggning som handlade om hur det i princip uteslutande är invandrare som står för den grova brottsligheten och att de allt som oftast heter Mohammed och Ali.
Vi kan väl säga att Springares inlägg både skapade uppståndelse och att det delade Sverige i två läger. En del som tycker att han är en sanningssägande hjälte och en del som tycker att han är en oansvarig och populistisk polis.
FB-gruppen ”Stå upp för Peter Springare” startades som i skrivande stund har över 106 000 medlemmar (även om de flesta verkar vara tillagda av ”vänner”).
Men den diskussionen får pågå på andra ställen. Jag tänkte fånga upp ett sidospår som skrämde mig betydligt mer.
Allas vår kriminolog GW botaniserade i ämnet i ”Veckans brott ” och slog då fast att Springare med all sannolikhet är sverigedemokrat. Inte en allt för vågad gissning.
Sedan tillade GW att han trodde att ungefär hälften av Sveriges poliser skulle rösta på Sverigedemokraterna om det var val i dag.
Över hälften.
Det stora skälet var bland annat att svenska poliser aldrig kommer i kontakt med alla positiva effekter av invandring utan hela tiden får sysselsätta sig med baksidan av den.
Men det berodde även, enligt GW, på ett allmänt missnöje. På pinsamt dåliga polislöner och en omorganisation som snarast skapat kaos.
Jag vet inte om GW har rätt i att hälften av våra poliser skulle rösta på SD i dag, men jag kan inte heller säga att han har fel.
Det jag säger är att detta måste undersökas. För om han har rätt är det en chockerande siffra och något som vi inte bara kan rycka på axlarna åt och gå vidare. Då sitter vi snarast på en katastrof. Då har vi alltså en poliskår där en majoritet av poliserna sympatiserar med ett parti som är sprunget ur nazismen, även om jag är övertygad om att siffran ser helt annorlunda ut i Norrbotten.
Sveriges poliser måste vara en spegel av samhället, vilket jag i hela mitt liv har tyckt. Det är det som gör att vi känner förtroende för den myndighet som faktiskt har våldsmonopol i samhället.
Jag är livrädd för att detta kan förändras. För jag har varit i länder där det ser annorlunda ut, där folket känner skräck för en polismakt som är rasistisk, halvmilitant och med fascistiska drag.
Så får det aldrig någonsin bli i Sverige.
Därför måste GW Perssons utspel leda till åtgärder. Först måste det skapas en bild av hur illa det är ställt.
Sedan krävs ett digert arbete inom polisen för att diskutera väldigt viktiga saker. Inte minst polislöner.
För på många punkter ger jag polisen Springare rätt: vi måste till exempel absolut kunna diskutera grov kriminalitet bland vissa invandrargrupper. Om det görs på ett seriöst sätt.
Men vi måste även diskutera hur svensk polis mår i Sverige.