Riksdagsvalet i Sverige 2014 sker söndagen den 14 september 2014.
Det blir första gången som riksdagsval hålls den andra söndagen i september, i stället för som tidigare den tredje, detta då riksdagen för mandatperioden 2010–2014 genomförde en grundlagsreform.
Anledningen till denna grundlagsändring är att en ny regering från och med 2014 ska ha ytterligare en vecka på sig innan statsbudgetpropositionen ska ha lämnats till riksdagen.
Det blir också första gången sedan Sverige blev medlem av Europeiska unionen (EU) 1995, som val till Sveriges riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige hålls samma år som val till Europaparlamentet.
– Det har funnits en stor politisk enighet om de tta i de flesta remissinstanser. Det är helt enkelt för att den nya regeringen ska få mer tid på sig att lägga budgetpropositionen så att regeringen har tid att sätta sin prägel på propositionen, säger Charlotta Söderberg, universitetslektor i statsvetenskap på Luleå Tekniska Universitet.
Det fanns också ett förslag om att flytta valdagen till våren men där blev det stopp.
– Risken fanns, ansåg man, att valdeltagandet skulle bli dåligt på våren.
Det här betyder att de som bildar regering får tre veckor på sig att lägga en budgetproposition, den som av gamle finansministern (1955 - 1976) Gunnar Emanuel Sträng kallades för "Nådiga luntan".
EU-valet den 25 maj kan få betydelse för höstens val tror Charlotta Söderberg.
– Mindre partier som lyckas väl i EU-valet kan mycket väl få en skjuts in i riksdagsvalet. Val föder rent allmänt större intresse kring politiken. De partier som går bra respektive dåligt i EU-valet kan påverka riksdagsvalet.
EU-valet kan alltså bli en riktig fingervisning och värdemätare för riksdagsvalet i höst.
Från och med i år den andra söndagen i september...