Jurate Kumpiene visar upp en liten reaktor med elektroder inne i burken. Ett litet hemmabygge för att i labbet för att göra ett litet test i den elbaserade metoden.
En tidig morgon kom en grävmaskin och grävde upp jord vid militärens gamla brandövningsplats vid Slipvägen i Boden. Jorden innehöll PFAS-föroreningar som kommer från brandskum och som nu riskerar att gå ner i grundvattnet och sprida sig. Ett stort problem på många platser i landet.
– Vi fick höra att Luleå tekniska universitet behövde en yta för sitt pilotprojekt så vi erbjöd dem att ta jordprover från ett område där vi har väldigt koncentrerad halt av PFAS. Vår förhoppning är att projektet ska visa på nya metoder som kan hantera och rena PFAS-föroreningen, säger Emilia Björkemyr, miljöstrateg vid Bodens kommun.
Emilia Björkemyr, Bodens kommun, vid den plats där den PFAS-förorenade jorden togs för projektet. "Vår förhoppning är att projektet ska visa på nya metoder som kan hantera och rena PFAS-föroreningen", säger hon.
Jorden från Boden transporterades till Luleå tekniska universitet där den togs omhand av projektledaren Jurate Kumpiene och hennes forskarkollegor. Det är på den jorden som forskarna ska testa den metod som de håller på att utveckla och som kan bli ett avgörande verktyg i kampen att komma tillrätta med de omfattande PFAS-föroreningar som finns, inte bara i Sverige, utan även i många andra länder.
– EU har valt det här projektet som ett projekt av strategisk betydelse, därför kommer de att skicka några personer från det centrala EU för att titta på projektet och ge det mer uppmärksamhet i Europa. Jag tycker det är hedrande att vi från en så avlägsen region blir utsedda och det kan göra att man blir lite mer lyhörda för våra tekniker, säger Jurate Kumpiene, projektledare för forskningsprojektet vid Luleå tekniska universitet.
Sajjad Hazrati, doktorand, och Jurate Kumpiene diskuterar metoder för att bromsa spridningen av PFAS. "Det gör vi genom att använda material som kan binda fast PFAS innan vi kan angripa och bryta ner den", säger Jurate Kumpiene.
Först utvecklar man metoder i labbet för att senare testa dem i större skala där det finns en förorening i marken.
Vad forskarna nu försöker göra är att ta bort PFAS-föroreningarna från jord och grundvatten. Tidigare grävde man upp den förorenade jorden och skickade den till deponi men då får man så småningom problem med lakvattnet, vilket man idag inte har effektiva tekniker för att rena. Nu pågår runt om världen mycket forskning för att bromsa spridning och ta bort PFAS från vatten.
– Den ultimata lösningen är att bryta ner PFAS för att minska halterna i miljön. Det vi gör är bland annat att vi försöker bromsa spridningen genom att samla PFAS med hjälp av någon barriär som är fylld med ett reaktivt material och sedan försöker vi bryta ner dessa kemikalier i barriären. Att samla PFAS och bromsa spridningen görs redan men att bryta ner dem är den största utmaningen. Den kemiska bindningen mellan kol och fluor är något av det starkaste i miljön och det finns inga naturliga processer som lätt kan bryta ner den. Det gör att vi måste hjälpa naturen, säger Jurate Kumpiene.
Sajjad Hazrati är doktorand och arbetar med att forska fram de nya metoderna.
Doktoranden Sajjad Hazrati preparerar de olika proverna. På bilden syns en veckas arbete. Tre månader framåt ska han göra detta jobb.
I det treåriga EU-projektet mellan Sverige, Finland och Norge undersöker nu forskarna två utvalda metoder för att bryta ner den starka bindningen. De flesta metoderna förbrukar väldigt mycket energi, men användning av el verkar vara den mest lovande metoden.
– För jorden från Boden kommer vi att använda oss av den elbaserade metoden då den fungerar ganska bra för vatten. Att vi också har jord försvårar allt. Man kan nu låta föroreningen rinna ner till grundvattnet och bygga en reaktiv barriär där PFAS fastnar så att vi kan behandla föroreningarna med el direkt i barriären. Det är en metod som inte är färdigutvecklad. Metoden fungerar i rent vatten, men grundvattnet är blandat med jord och andra kemikalier så det är en utmaning, säger Jurate Kumpiene.
Sajjad Hazrati preparerar proverna med PFAS-föroreningarna.
Med det här instrumentet mäter PFAS-halter i de olika proverna. Instrumentet har universitetet köpt in med hjälp av Kempestiftelsen. Fem miljoner kronor kostade den.