Hon vill ha mer lokalt på tallriken

Det hela började 2015 när Sven-Erik Bucht lät meddela att regeringen skulle ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Snabbt gick Länsstyrelsen, Regionen, LRF och Norrbottens kommuner samman för att ta fram en motsvarande strategi på ett lokalt plan. Norrbottens Affärer har träffat projektets samordnare, Jenny Bucht. ’

– Det är bara bra!

– Att få arbeta med en av de absolut viktigaste frågorna som finns är såklart väldigt spännande. Jag är glad att jag jobbar i ett län där man förstått vikten av det här. Norrbotten är ett av kanske fem län som arbetar så här intensivt med livsmedelsstrategin. Men fortfarande måste många fler öka kunskapen i frågan. Vårt ledord är just att sprida kunskapen.

– Hösten 2016.

– Enligt Agenda 2030 så ska hela landet uppnå 17 globala miljömål. En av Sveriges utmaningar är att uppnå en hållbar livsmedelskedja, en fråga som är väldigt central ur ett hållbarhetsperspektiv. Det handlar även om folkhälsan, Norrbotten har jättedåliga folkhälsotal. Man brukar säga att männen i Haparanda dör åtta år tidigare än männen i Danderyd. Detta är en jätteviktig samhällsfråga.

– Att vi är ganska få aktörer som arbetar med frågan. Och att det finns förhållandevis få producenter och livsmedelsföretag i länet.

– Det beror på lång tid av dålig lönsamhet i branschen samtidigt som vi är för dåliga på att presentera möjligheterna för våra ungdomar. Hur många av dem har överhuvudtaget varit in i en ladugård? Bilden av jordbruk i dag är lite förlegad.

– Länsstyrelsen, Sparbanken Nord, Längmanska företagarfonden och Regionen har skjutit till pengar för att jag ska kunna göra det här jobbet.

– Vi håller på att sprida budskapet. Vi vill att människor ska förstå att detta berör oss alla, för alla äter vi mat. I och med att det finns en strategi har vi fått tillträde till mötesrum som vi inte fått komma in i tidigare. Dessutom har vi tagit fram en rapport, Nära mat och klimatavtryck från Norrbottnisk livsmedelsproduktion. Där skriver vi om hur mat produceras under olika förhållanden, förutsättningar och produktionsvillkor. Det är inte bara transporten som leder till klimatutsläpp och miljöpåverkan utan det handlar om produktionen också. Om vi var mer självförsörjande i Norrbotten så skulle vi kunna minska norrbottningarnas klimatavtryck med 20 000 ton koldioxidekvivalenter. Vi har fantastiska förutsättningar med våra ljusa och kalla sommarnätter som lagrar in mer socker i växterna, vilket i sin tur leder till att djuren som äter detta växer ännu bättre.

– En oerhört komplex fråga. Till exempel väljer många att bli vegetarianer och helt avstå från kött. I stället äter man till exempel quinoa som är väldigt näringstätt, precis som kött. Problemet är bara att ursprungsbefolkningen i Bolivia har lyckats överleva genom att odla just quinoa. Men nu, när västvärlden efterfrågar detta, stiger priserna vilket även drabbar dem. Nu får de äta makaroner i stället. Frågan om hållbara livsmedel är inte enkel, men vi vill hjälpa till och göra det lätt att äta rätt.

– Vi har mycket spännande på gång. Bland annat håller vi på med en stor kommunikationsupphandling för att vi bättre ska nå ut med vårt budskap runt den norrbottniska maten och hållbar matproduktion. Vi kommer även att sätta stort fokus på trädgårdsutvecklingen i Norrbotten och att hjälpa skolorna att få in de här frågorna i undervisningen än mer.