Förstaskörden av vallväxterna – ensilaget – var mycket lägre och sämre kvalitetsmässigt än normalt, och länets bönder fasar för att andraskörden blir ännu sämre.
– Förstaskörden var bara 70 procent för mig, dessutom i dålig kvalitet, och nu inför andra står det tämligen stilla, säger Linnea Larsson, 40-årig mjölkbonde i Ängesbyn.
Hon tog över föräldrarnas gård år 2009 och har aldrig varit med om en lika svår foderbrist. Nu kan Linnea Larsson tvingas att skicka ett 20-tal av sina 90 mjölkkor till slakt.
– Små marginaler redan som det är, ur lönsamhetssynpunkt är det inte roligt att tvingas gå ner i antal djur. Men jag har inte tillräckligt med foder. Gräset växer inte.
Därför räknar även Norrmejerier med en klart lägre invägning av mjölk framöver.
– Korna mjölkar inte lika bra, säger Linnea Larsson.
Per Nordberg, köttbonde i Sundom, hade precis tänkt utöka volymen från 130 till 200 tjurkalvar när extremtorkan slog till.
– Jag vill bygga ett nytt stall och hade tänkt sätta grävskopan i marken men om torkan fortsätter blir det stora problem. I värsta fall tvingas jag dra ner på antalet djur i stället.
Normalt kan han även sälja höbalar till hästägare och andra, men även de intäkterna går förlorade i torkan. Samtidigt är han direkt beroende av mjölkbönderna, som förser honom med tjurkalvarna.
– Alternativet vore att ha egna köttkor, dikor, men min gård är inte lämpad för det.
När måste regnet komma?
– Redan nu, och i stora mängder, säger Per Nordberg.