Den 29-åriga förskolläraren Josefin Nordmark från Sunderbyn har länge tyckt om att hålla på med textilkonst. Men det är först på senare tid hon vågar kalla sig själv för konstnär.
Det började egentligen på Instagram, där hon brukar posta bilder på sina verk. I våras kom hon där i kontakt med den australiensiska textilkonstnären Rita Summers, ägare av ett galleri i Tasmanien, som gärna ville ställa ut Josefin Nordmarks konst.
– Först var jag väl lite plump och sa att det mest var svammel. Sen när jag insåg vad jag hade gjort skickade jag ett meddelande till henne och sa att jag kunde skicka dit grejerna, säger hon.
"Grejerna" är tio textilkonstverk täckta av broderad poesi. Utställningen inleds under måndagen och kommer att vara kvar i en månad.
– Jag har skrivit poesi om ett liv i livslång kärlek, från mötet till döden. Varje dikt handlar om ett skede i ett äktenskap eller en parrelation. Jag har broderat på en gammal linneduk som jag hittade i min farmor och farfars hus när vi flyttstädade där.
Är dikterna på svenska?– Ja, jag frågade Rita om hon ville att jag skulle översätta texterna. Men hon ville att jag skulle skicka dem som de är. Så nu har jag bara skickat översättningar i text som hon har hängt under alstren.
Trots att det rör sig om hennes första soloutställning har inte Josefin Nordmark möjlighet att vara på plats i Tasmanien.
– Därför blir det ju lite abstrakt på något sätt. Men det går inte. Jag har småbarn som just har börjat förskolan.
Har du fått se bilder hur utställningen ser ut?– Ja, det ser jätteproffsigt ut. Hon har hängt upp dem på tygtavlor som hon hade.
Är dina verk till salu?– Ja, de kostar väl 500 kronor styck tror jag. Sen får vi se om någon vill köpa, det vet man ju inte. Men bara att få ha det här på sitt CV känns ju jättestort. Lite smått overkligt och surrealistiskt, men jätteroligt. Framför allt att jag har fått den här bekräftelsen. Det är väl det som är det största, att jag gör någonting som kan betyda något för någon annan.
Framöver kommer Josefin Nordmark att öppna en butik på nätet där hon ska sälja saker som dockor, tygpåsar och stickade verk. Hennes mål är att kunna kalla sig textilkonstnär på heltid.
– På sikt vill jag kunna leva på mina händer, säger hon.