Hon ser en moské som ett erkännande

"Jag känner mig inkluderad i det svenska samhället. Jag bli accepterad och respekterad som jag är och kan leva som jag vill", säger Ayse Duyar, sittande mitt på Storgatan i Luleå.

"Jag känner mig inkluderad i det svenska samhället. Jag bli accepterad och respekterad som jag är och kan leva som jag vill", säger Ayse Duyar, sittande mitt på Storgatan i Luleå.

Foto: Pär Bäckström

Luleå2012-11-19 06:00

Ayse Duyar, 45, kom till Sverige för 20 år sedan. Fram till dess hade hon levt sitt liv i Turkiet, men hon påpekar att hon är etnisk arab eftersom hon är född av arabiska föräldrar.

- Det var min före detta man som förde mig hit. Vi hade mötts när jag var 17 år. Hans politiska situation gjorde att han tvingades fly. Han kom till Sverige och jag kom efter.

Två födelsedagar
Hon hade läst nationalekonomi på universitet i Turkiet och arbetat som revisor.

- Min mamma var analfabet med allt vad det innebar och tyckte att det var ett måste för oss döttrar att skaffa universitetsutbildning. Jag hade lätt för mig i skolan och fick genom rektorns försorg ett stipendium. Det gav mig möjligheten att studera. I familjen hade vi inte råd, säger hon.

Hon berättar att hennes mammas analfabetism resulterade i att hon har två olika födelsedagar. Enligt "papprena" är hon född den 10 augusti 1965. I verkligheten är hon född den 3 juli 1967.

- Mamma födde mig hemma och kunde inte datera min födelse. Hon sade "Du föddes en måndag, det var varmt och tidigt på morgonen". Jag brukar säga till mina barn att de borde fira mig varje varm måndag.

Ayse Duyars man öppnade en
restaurang i Luleå och hon arbetade som servitör i den. Sedan började hon studera och skaffade sig dubbla examina från Luleå tekniska universitet, en fil mag i sociologi och en fil kand i psykologi.

Onyanserad syn
Som muslimsk kvinna i Sverige upptäckte Ayse ganska snabbt att det finns många förutfattade meningar om hur det är att vara kvinna inom islam. När hon skulle skriva sin d-uppsats i sociologi valde hon därför ämnet "Islam, kvinna och förtryckt". Hon intervjuade bland annat ett antal invandrade kvinnor om hur deras liv i Sverige såg ut.

I den här Mitt i livet-intervjun berättar hon om sitt eget liv som muslim och kvinna. Hon börjar med att konstatera att synen på den muslimska kvinnan är onyanserad. Hon känner sig inte förtryckt av sin religion.

- Jag läser Koranen, gör mina egna tolkningar och lever efter det. Det är varje muslims plikt att göra det. Jag kan inte göra något dumt och skylla på att någon annan sade att jag skulle göra det. Felaktiga handlingar straffar sig, rätta handlingar blir belönade. Om det är något i Koranen som jag inte förstår så läser jag skrifterna Hadis och Sunnah som innehåller Muhammeds tolkningar och handlingar.

Män ska be
Ayse Duyar bär inte slöja annat än när hon ber. Hon ber inte fem gånger om dagen och hon går inte till fredagsbönen.

- När det gäller bönen så är reglerna strängare för män än för kvinnor. Män ska delta i fredagsbönen. Kvinnor behöver inte göra det och när vi har menstruation får vi vila från bönen. Det är inte som det ibland påstås att vi betraktas som orena då, utan vi slipper be för att få vila.

Att muslimernas samlingslokal i Luleå, i en källare på Örnäset, är så pass liten är en anledning till att varken Ayse eller andra kvinnor går till fredagsbönen där.

- Det är för trångt, säger Ayse Duyar.

Hon ser fram emot att det byggs en moské på Hertsön med rymligare lokaler för bön. Hon är själv talesperson i en kommitté som förbereder bygget.

- En moské blir ett erkännande av oss muslimer.

Fastar varje år
Ayse Duyar ser inget problem med att män och kvinnor ber var för sig och inte heller med till exempel en sådan sak som att imamen inte skakar hand med kvinnor.

- Jag förstår inte varför så många tror att vi muslimska kvinnor är förtryckta. Ingen säger något om buddhistmunkar som bugar i stället för att skaka hand, säger hon och berättar att både män och kvinnor har ansvar för hem och barn.

- Men min man arbetade minst tolv timmar per dag och då tyckte jag att det var rättvist att jag tog huvudansvaret för hemmet och barnen. När det gällde maten så kunde vi alltid beställa mat från min mans restaurang.

Ayse Duyar fastar en månad varje år - för att ära gud, för att fira Koranens tillkomst, för att öva sig i disciplin och för att få lärdom om hur det är att vara fattig och sakna mat.

Hon ger också 2,5 procent av sin lön till fattiga.

- Jag skickar pengar till min mamma i Turkiet och hon delar ut till behövande.

En månad i Turkiet
Hon hoppas att så småningom få råd att göra en pilgrimsresa till Mecka och Medina. Det är något som varje rättroende muslim helst ska göra en gång i livet.

- Det gäller de som har råd. Många lyckas aldrig spara ihop så mycket pengar. Jag har inte nog med pengar i dag, säger hon.

Tillsammans med dottern Hevi, 19 och sonen Mert, 12 år, tillbringar Ayse Duyar varje år minst en månad i Turkiet. Det är väldigt viktigt för henne att barnen behåller kontakten med släkten och den turkiska kulturen. Båda talar flytande turkiska.

- En viktig sak med vistelserna i Turkiet är också att mina barn lär sig att förstå hur bra vi har det här i Sverige, säger hon.

Ayse Duyar har separerat från sin man. Eftersom maken är ateist var det tillåtet för henne att göra det. Om båda hade varit muslimer hade det varit svårare.

- Den som vill skiljas måste kunna visa på skäl för det. Att mannen till exempel misshandlar sin hustru är ett sådant skäl.

- I mitt fall var ett av problemen att min man inte är troende. Han ifrågasatte till exempel att jag ville ge barnen en muslimsk uppfostran och muslimska namn. Det fanns fler skäl till vår skilsmässa. Vi utvecklades åt olika håll, säger Ayse Duyar.

Kanslist hos Miljöpartiet
Hon känner befrielse och en ny livsglädje efter separationen.

- Det var inte ett lätt beslut att skiljas men jag känner att jag gjorde rätt. Religionen betyder väldigt mycket för mig. Den ger mig lugn och ro, säger hon.

Hennes föräldrar skildes också. I deras fall var huvudorsaken att mamman var analfabet medan fadern var utbildad vid universitet. Klassklyftan blev för jobbig i längden.

- Jag levde med mamma och hennes nya man. Vi var två syskon sedan tidigare och de fick fyra barn tillsammans.

Ayse Duyar arbetar numera som kanslist hos Miljöpartiet de gröna i Luleå.

Hon är också ledamot i socialnämnden och i tillgänglighetskommittén i Luleå kommun, och hon är ledamot i Kommunförbundets sociala beredning.

- Jag satt i kommunfullmäktige i fyra år tidigare. Det var inte roligt, alla beslut var redan tagna när vi möttes.

Bred syn på solidaritet
Anledningen till att hon valde att tillhöra Miljöpartiet är att hon tycker att partiet har en bred syn på solidaritet och att partipiskan lyser med sin frånvaro.

- Jag gillar att vara mig själv. I Miljöpartiet får jag vara Ayse.

Apropå sitt arbete så berättar hon om en "löneförmån" som den muslimska kvinnan har.

- Mannen är skyldig att försörja familjen. Kvinnor som arbetar har däremot rätt att använda sin lön precis hur de vill.

Som ytterligare en motvikt mot alla fördomar som går ut på att den muslimska kvinnan är förtryckt så berättar Ayse Duyar om profeten Muhammeds första hustru Khadidja:

- Khadidja var en mycket stark kvinna och en av de enda kvinnliga företagarna på sin tid. Hon var köpmansänka och hade ärvt makens företag.

FAKTA Ayse Duyar

➤ Ålder: 45 år.

➤ Yrke: Kanslist hos Miljöpartiet de gröna i Luleå. Arbetar även som tolk och föreläser om Islam och etik.

➤ Familj: Dottern Hevi, 19, som studerar koreanska i Sydkorea. Sonen Mert, 12. Katten Tiger, 6 år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om